Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170.
NILS BOSSON STURE.
syntes af hans blick och af det egna leende, som krusade
hans läpp.
Han hade blott för några dagar sedan kommit från en
färd till Bottnen, såsom landet rundt omkring Bottniska viken
kallades. Där uppe hade han haft åtskilligt att beställa, sedan
ban för ett par år tillbaka vistades där, innan ban på
Engelbrekts uppmaning förenade sig med honom och grep till
svärdet mot fogdarna i Norrland. Dels själf, dels genom sina
höfvitsmän tog han ej blott Kastelholm, som han sedan dess
ägt i förläning, utan äfven Faxehus, Styrnäsholm och
Kryssborg. Kanhända var det minnena från denna tid, som nu
hägrade för honom, blandade måhända med oron för den tid,
som var och som stundade. Ty sedan ban lämnade
Söderköping, hvilket skedde på marskens inrådan samma dag, som
mötet slutade, medan Broder Svensson red bort utanför staden
till sina svenner, något som vållade att ban icke kunde
dessförinnan sammanträffa med denne, — sedan dess hade ban
icke haft några underrättelser hvarken från marsken eller
från Broder Svensson. Och underrättelserna flögo ej så hastigt
öfver land den tiden, som i våra dagar.
Men medan han satt där försjunken i tankar, hörde han
från borgstugan en af svennerna sjunga:
Det liütide sig allt Mariemässedag
Och rätt om middagstid,
De skuto eld på Faxehus,
Att lågan stod änd’ i sky,
Faxehus ligger i svartom braudom.
Ett leende drog öfver riddarens läpp, när han hörde
tonerna från den välkända folkvisan, hvilken täflade med
Engelbrektsvisan i att äga folkets hjärtan. Och sångaren
fortfor, litet emellan afbruten af bifallsrop från de öfriga
svennerna, hvilka befunno sig i borgstugan:
De gingo sig ifrån Delsbo
Och intill Delsbo rå,
De höggo fläsket af knokarna,
Så långt som de kunde nå.
Faxehus ligger i svartom brandom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
