- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
171

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLOSTERSYSTERN.

171

Tröster man i Regtisjö,
Sammalund i Mo,
De togo deras båtar bort,

De kunde inte undan ro.
Faxehus ligger i svartom brandom.

Do framsjungna orden framkallade alltför tydligt den
förflutna tiden, då herr Erik fick sitt lystmäte »att klämma
efter do utländska fogdarna», för att icke hans tankar skulle
ledas till denna tid och dessa minnen. Längre än sångens
toner lockade honom, dvaldes dock icke hans ande där. Han
var öfver hufvud taget en dagens, en stundens man. Det
närvarande var hans värld, med det förflutna brydde han sitt
sinne föga, åtminstone för så vidt det var fråga om att ur
detsamma framdraga någon lärdom för lifvet. Lika litet
sysselsatte ban sig med någon öfverflödig tanke på framtiden
och huru den, såsom utvecklande sig ur både det närvarande
och förflutna, skulle taga form och riktning ur och af
bådadera, Det var därför något ytterst sällsynt att finna Erik
Puke i en sinnesstämning sådan som den närvarande, och
inträffade det, så skulle det vara, då just denna folkvisa eller
ock Engelbrektsvisan sjöngs. Dessa båda inneburo med
afseende på honom liksom ett slags trolldom. De besvuro det
vilda, häftiga, uppbrusande lynnet, men endast för att låta
det med samlad kraft rusa löst på det enda mål, för hvilket
riddaren nu lefde.

Detta var att hämnas Engelbrekts död och att med lif
och blod hindra dem, hvilka på närmare eller fjärmare sätt
stått eller enligt hans förmenande medverkat därvid, för att
uppnå lönen för detsamma — Sveriges rike. De i omlopp
varande ryktena, hvilka vi äfven hörde Broder Svensson
kasta i ansiktet på marsken, satte Karl Knutsson såsom det
sannskyldiga upphofvet till den dyrkade hjältens död. Han
skulle hafva betalt Natt- och Dags-herrarne en betydlig
pen-ningesumma för mordet och han skulle hafva utfärdat
skydds-brefvet för mördaren. Det förra troddes tämligen allmänt,
det senare liar troligen tillkommit senare, måhända som en
följd af söderköpingsmötet. -Karl Knutsson bildade sålunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free