Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT GAMMALT MINNE.
263
baka, och hennes svarta ögon sköto blixt på blixt, allt
medan hon själf så småningom nalkades dörren. Hvarken
marsken eller jungfru Karin lade märke härtill. Den senare
fortsatte att med värma taga svennens försvar, och hon
utvecklade därvid verklig vältalighet. Kär hon slutat, yttrade
marsken:
»På det I måtten se, huru gärna jag vill eder till behag
göra hvad som står mig till, vill jag nu i eder närvaro spörja
min sven, och i sitt svar må han döma sig själf. .. Sägen
till, riddar Grön», marsken vände sig härvid till denne,
»sägen till, att man hämtar mig upp min sven, Nils Bosson.»
Riddaren bugade sig till tecken, att han förnummit
befallningen, men nalkades med alla uttryck af den yttersta
artighet den mörka nunnelika fru Bengta och bjöd henne sin
arm samt ledde henne ett stycke fram mot marsken, utan
att någon mer än fru Bengta själf märkte, att detta skedde
alldeles mot hennes vilja. Ty riddaren höll henne fast, som
om hans arm varit en boja af järn, och hon själf, som af
naturliga skäl icke ville låta märka, att hon velat aflägsna sig,
innan hon erhållit svar på sin begäran, måste låta sig detta
väl behaga. Sedan riddaren sålunda fört henne fram midt
på golfvet, hvarmed ban tydligtvis afsåg att göra ett
oförmärkt försvinnande för henne omöjligt, lämnade han henne
plötsligt och slog sig för pannan samt skyndade tillbaka till
dörren och försvann.
»Förlåten mig, förlåten mig, fromma fru», sade marsken,
inom sig tacksam, att den narraktige mannen genom sitt
bakvända beteende fört hans uppmärksamhet åter till fru Bengta
och hennes begäran, »förlåten mig, att jag lät mig afbrytas . . .!
Hvad eder begäran vidkommer, vill jag densamma gärna
bevilja. I kunnen genast vidtaga nödiga mått och steg för
verkställandet af edert uppsåt.»
Fru Bengta hälsade marsken med välvilja och tackade
honom för hans benägenhet att gå hennes önskan till mötes
samt vände sig därpå mot dörren, hvilken hon nalkades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
