Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270.
NILS BOSSON STURE.
få att veta, om I viljen lyssna till mig. Jag har något att
säga, som nära rörer eder fångne sven och den dom öfver
honom, som jag hoppas till Gud, att I ännu icke hafven
uttalat.»
Marsken gaf ett tecken åt munken att tala, och denne
började:
»I veten, stränge herre, att af de illgärningsmän, hvilka
grepos i Harakers kyrka, då de, Gud bättre, stodo i begrepp
att begå ett förfärligt brott mot den heliga kyrkan, Guds rike
och eder själf, — I veten, att en af dem försökte att rymma
ur tornet och att det var med knapp nöd, som edra män
lyckades få honom fången igen. Därvid spilldes blod, och
den brottslige mannen blef sårad till döds. Han är icke mer,
ban dog en timme före midnatt.»
Munken gjorde korstecknet och mumlade en kort bön.
Alla afbidade i from väntan hvad munken vidare skulle hafva
att förmäla; endast fru Bengta utvisade i sitt järnhårda
anlete en skiftning, som om till slut oron äfven trängt in i
hennes hjärta.
»Jag kallades till den, döendes läger», fortsatte patern,
»och innan ban uppgaf sin anda, gjorde ban en fullständig
bekännelse om hvad som tilldrog sig i Haraker.»
»I Guds och hans helgons namn, fromme broder . . . låten
oss då snart få veta hvad som är sant härutinnan och hvad
som är falskhet!»
»Det skolen I få, stränge herre. . . ungersvennen där är
så oskyldig som ett helgon . . . nidingen gick en annans ärende
. . . ban var . . . ban var . . .»
Munken såg sig omkring, och hans ögon föllo på fru
Bengta. Den starka, djärfva kvinnan kunde ej uthärda denna
blick. Man såg, huru hon darrade, och det låg liksom en
bön i den blick, hvarmed hon slutligen mötte munkens; innan
denne hade uttalat det namn, som sväfvade på hans läppar,
tog hon ett par steg fram mot marsken.
»Jag bekräftar hvad den fromme svartbrodern här vill
säga», sade hon, »Nils Bosson är oskyldig, och jag tager hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
