- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
337

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNDER LINDÉN.

337

hit, för att säga dig det och bedja dig förlåta, att jag kunde
så förvillas och tro dig om det ondt var.»

»Och så vill du blifva min, säg det, Karin . . . säg, säg,
att du älskar mig?»

»Ja!» svarade hon, »när har jag upphört att älska dig!»

Och hon lät sig slutas i den glädjedruckne Karls armar,
och en kyss beseglade det förbund, som här slöts i den tysta
natten vid månens och stjärnornas sken. Sedan vandrade de
länge fram och åter i rosendelund och talade om allt, som
varit och är de älskande kärt att tala om, tills slutligen tiden
var inne, då Karin skulle åter stiga i båten och fara öfver
till Hvittvikslandet.

»Men huru kom du hit neder», sporde marsken under det
de gingo ned mot stranden, »man sade mig, att du gått i
Gudhems kloster?»

»Så fort jag fick visshet om, att jag gjort eder orätt»,
genmälde Karin, »så hade jag ingen ro, förrän jag fått träffa
eder. Det är full sanning, det talet, att jag ämnat draga mig
undan världen hos do fromma systrarna i Gudhem, och den
tanken hade så småningom mognat hos mig, tills jag fick
sanningen att veta, och då ville jag först tala till eder, innan
jag satte mitt beslut i verket.»

»Karin, Karin!» afbröt marsken, »så var det din tanke,
ännu innan du träffade mig, att gå i klostret?»

»Ja väl! ... hur kunde jag väl veta, om jag någonsin mer
skulle kunna återvinna din kärlek, som jag så kallt visat ifrån
mig? Nu, nu är din värld min . . . och månde blida makter
vandra vid vår sida, och sorgen icke komma för bråd eller
för tung!»

Karl tryckte den ljufva flickan närmare intill sig och
kysste ömt hennes hand, hvarpå hon åter upptog den afbrutna
tråden af sin berättelse om, huru hon kommit till trakten af
Fågelvik.

»Som jag sade, jag hade ingen ro, förrän jag skulle få
komma till tals med eder, och jag följde min broder från
Bjurum till Stockholm, men I haden redan dragit därifrån,

Guldhalsbandet. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free