Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
nils bosson stube.
förbindelse bos eder för den tjänst, som I hafven gjort mig,
då I togen vårcl om henne.»
»Föga är den gärningen tack värd, herr drots», genmälde
riddaren och bugade sig, »hon var så svag, att jag lät föra
henne upp till mig, men därifrån har hon gått ut, och nu
finnes hon helt visst bland det andra gårdsfolket.»
Riddaren talade med en viss brådska, och den oro, som
han förmådde dölja för herr Krister, låg i öppen dager för
Nils Bosson. Denne kunde icke, oaktadt den fara, hvari han
sväfvade dels med afseende därpå, att öppen fejd nu rådde
mellan drotsen och marsken, dels ock med afseende på den
makt, som den senare fick öfver honom genom den gjorda
anklagelsen, hvars skenbara sanning Nils icke kunde neka, —
denne kunde icke återhålla ett leende, som alltför tydligt
ådagalade hans afsky för anklagaren och i viss mån äfven för
domaren, om denne skulle låta förleda sig till dom af den
ärelöse nid ingens tal.
»Du log där ett stolt leende, Nils», sade drotsen, »men
det kan komma efter med mycken bedröfvelse. Låt kvinnan
komma här inför oss, sä lärer din dom vara fälld, och jag svär
dig det vid Gud och alla helgon, bekräftas den gjorda
beskyllningen, så skall du en timme därefter vara död, så marskens
sven som du är och så gammalt sköldemärke du än bär!»
»Jag önskar intet högre», yttrade Nils därvid helt lugnt,
»jag önskar intet högre, än att den gamla kvinnan må komma,
jag rädes icke därför, men kunnen I icke se, huru den
stackars karlen där darrar af räddhåga, att hon skall uppträda
här . . . Yiljen I så veta, hvem denna kvinnan är, så kan jag
säga eder det. . . Hon är syster till den riddaren, som I läten
hänga utanför Stockholms stadsport för två år sedan...!»
Drotsen blef askgrå i ansiktet vid dessa ord, och själfve
riddar Jost sjlg ocli förundrade sig öfver, hvilket intryck
denna omständighet gjorde på den gamle herrn.
»Hvad säger du, ungersven», sporde den förre, bemödande
sig att dölja sin rörelse, »kvinnan, kvinnan, hvarom här är
fråga, skulle vara, hon skulle vara...?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
