- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
511

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ktkkarokiwi.

511

gingo i fjärden lika höga som någonsin i Kukkarokiwi auko.1)
Nu kände han icke igen mig i hastigheten, men jag vill våga
mycket för den raske svennen.»

»Och hvad heter han då, Peter?»

»Han heter Nils Bosson, och efter hvad jag sedan hört
af marskens svenner, har han varit i marskens tjänst i många
år och hör till en mäktig herresläkt i Sverige.»

Medan han ännu talade kom den andre bonden^ åtföljd
af ytterligare trenne, tillbaka, och det dröjde ej länge, så redo
de fem männen i raskt galopp ut åt Nådendalsvägen.

Men i vildaste fart, öfver stock och sten, red den
ensamme ryttaren fram genom natten. Yinden, som friskade i,
ju längre det led på natten, for hvinande genom småskogen
och piskade hans kinder och slet i hans lockar, men han
aktade icke därpå. I hans inre rasade en storm af belt annan
art. Den fara, som hotade dem, hvilka denna dag besökt
svarta Britas stuga, växte och blef allt förfärligare för hvarje
stund som flydde, för hvarje hofslag af hans häst. Det är
utom all fråga, att ban skulle hafva vågat det yttersta för
hvem som helst som råkat i denna fara, men lika visst är
det, att de, för hvilkas räddning han nu ansträngde sig, drogo
honom så mäktigt framåt, att han i ordets egentliga mening
helt och hållet glömde sig själf. Ett ungt, jungfruligt väsen
blickade emot honom med sina klara, sköna ögon, utsträckte
bedjande sina armar och sökte fly från en rå fetaliebroders
omfamning — den synen stod lefvande för honom och dref
blodet genom hans ådror i lika vild fart, som han själf
störtade framåt på sin flåsande springare.

Skulle någon i detta ögonblick sport honom till, hvem
den bråda ridten gällde, skulle han utan tvifvel låtit ett
namn halka öfver sina läppar, hvilket han hittills kanske
aldrig tänkt sig såsom så dyrbart. Det är ofta Sci^ att det
föremål, som man länge burit inom sig och uppställt såsom

’) Det finska namnet på fjärden utanför jätteklippan Kukkarokiwi.
Han är känd for sitt djup och sina höga, tvärt brytande vågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free