Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungens bud.
529
detta stöd, kan du ständigt vara för mig mitt bättre jag, min
skyddsängel, som manar min tunga att tala och min hand
att verka för Sveriges väl...»
»Ja, ja . . . jag vill det, och jag skall det», utropade Karin
med ädel hänförelse. »Och måtte Guds moder och alla helgon
höra min bön . ..! Tro mig, Karl, den klenod, som Engelbrekt
ägde hänger ej högre, än att ban kan vinnas, och Sveriges väl
är icke bundet vid det röda guld! Den fasta, redliga viljan,
som ej af något låter leda sig ur sin bana, se där den klenod,
som ställde Engelbrekt så högt. . . Blif som han en allmogens
man, sätt icke ofvanom detta ett annat mål, som bländar och
förvillar, och du skall vinna en lott lika skön och stor som
Engelbrekts!»
Hon var skön i sin hänförelse, det strålade liksom en
gloria af medfödt majestät från hennes panna, och kärleken
brann så varm i hennes klara ögon. Karl fattade hänryckt
hennes hand och förde den till sitt hjärta.
»Men hvilket mål menar du väl, att jag skulle sätta
högre än det att blifva svenska folkets man?» sporde han
därefter.
»Konungakronan!» hviskade fru Karin.
»Konungakronan!» upprepade Karl och försjönk i tankar,
hvarpå han tillade: »Men om konungakronan på mitt hufvud
just vore villkoret för Sveriges, för allmogens väl, och om
Nils Bossons klenod vore villkoret för konungakronan? —
Och säg mig, hvem är bättre clet svenska folkets man än
dess konung?»
Han tystnade, och fru Karin, som stod med armbågen
stödd mot hans skuldra, lutade tankfull hufvudet mot handen.
»Det var ett sant ord, som Engelbrekt yrttrade i
Vadstena, att sedan konung Magnus Erikssons tid hafva vi
endast haft tyranner i Sverige», fortsatte marsken, inera talande
högt för sig själf, än för att inverka på sin husfru, »konung
Albrekt, konung Erik och, Gud bättre, äfven konung Kristofer
tyckas falla under det omdömet. . . Men Sveriges lag, som just
nu är under omarbetning, och som snart skall framläggas till
Guldhalsbandet. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
