Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung kristofer.
575
»Det skall han, frände!» svarade Karl, lifligt afbrytande,
»det skall han, och är hans sinne sådant som edert, är han
lik sin morbroder, den tappre herr Ture Stensson, Gud hans
själ nåde, så skall det glädja mig att se honom hos mig.»
»Tack, tack, frände, för de orden . . . jag sänder honom
snart till eder!»
Riddaren reste sig för att gå, då en kertilsven kom in
och anmälde herr Albrekt Mörer, hvilken omedelbart därefter
inträdde. Karl gick honom vänligt till mötes, och herr Gustaf
Anundsson dröjde kvar. Herr Albrekt uttryckte sin
belåtenhet -med marskens villighet att uppfylla konungens vilja, men
på ett sätt, som tydligt nog tillkännagaf, huru mycket
konungen missräknat sig. Därefter framförde ban konungens
bud, att marsken följande morgon måtte infinna sig hos
honom mellan klockan 3 och 4, hvarpå han aflägsnade sig.
Några andra besök af fränder och gamla vänner upptogo
de närmast följande timmarna, hvarpå marsken begaf sig ut
till S:t Klara kloster, där han lämnat sin dotter i första
giftet, Kristina, till abbedissan att uppfostras. Han dröjde
där länge, så att ban först sent återkom till staden. Följande
morgon, sedan han hållit en öfverläggning med sina
höfvitsmän och gifvit dem nödiga befallningar, begaf han sig upp
till konungen.
Klockan slog tre i Bykyrkan, när han, åtföljd af sina
riddare, inträdde genom slottsporten, och en knapp halftimme
därefter fördes han af konungens tjänstgörande hofmästare,
herr Bengt Jönsson (Oxenstjerna) till Salestad in i konungens
enskilda rum. Det var detsamma, som marsken själf bebott
såsom riksföreståndare, men inredt på ett annat sätt. Där
funnos nu icke blott de vanliga kännetecknen på höghet och
rikedom, hvilka utmärkte det äfven på Karls tid, såsom
kostbara mattor, hyenden och tapeter, utsökta arbeten af silfver
och guld o. s. v., utan där fanns äfven en mängd saker, som
antydde en viss yppig veklighet, ett behof efter hvila mer
än efter arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
