Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•584
nils bosson sture.
visa, att han lika väl kunnat tänka sig marsken till herre
som konungen.
Riddar Bengt Jönsson kom in, och marsken redde sig
till att gå. Men hvar han kom i de kungliga gemaken,
bland de högre hofmännen lika väl som bland de lägre, såg
han idel axelryckningar och tvetydiga leenden, som fallet
plägar vara, när en fallen storhet kommer i närheten af dem,
som ärft hans makt och höghet.
Yl.
Tvenne man öfver bord.
I högsta grad upprörd återvände Karl till sin bostad.
Bet var naturligt, att konungen ville drifva saken till sin
spets och att slumpen hade fört honom i händer ett bevis
på brottslighet hos marsken, som kunde blifva farligt, icke
i och för sig, men genom sina följder. Tv framför allt var
det på denna tid farligt att stå i beröring med den afsatte
konungen. Så väl hos köpstadsmännen som hos allmogen
skulle Karls anseende ohjälpligen falla, om det kunde ledas
i bevis, hvad som konungen nu kastat honom i ansiktet, att
ban stode i hemligt förstånd med konung Erik på Gotland.
Detta kunde med ens rycka undan Karls fötter själfva den
klippa, hvarpå han efter så många skiften lyckats vinna fäste,
och hvad betydde han väl utan allmogen? Hvad kunde han
väl uträtta med äfven ett dubbelt så stort antal beväpnade
män, som han nu hade hos sig, hvad skulle han väl förmå
emot konungen? Intet, intet! — hviskade en röst inom
honom.
Till följd häraf blef det klart för honom, att, om han
icke ville förlora allt, måste ban gifva med sig i något, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
