Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne man öfver bord.
589
nen framföra det som en hälsning till konungen från
Sveriges högste ämbetsman . . . konung Kristofer må i tid se till,
att han icke leker med löften och eder, såsom de främmande
konungarne, Gud bättre, före honom gjort i Sveriges land;
det kunde eljest lätt hända, att han för sent komme att ångra
den lek, som det lyster honom att leka med mig, och ett
Gotland, ett Yisborg är mer än nog för Sverige!»
»Det löftet är icke svårt att gifva, herr drots», genmälde
riddaren undfallande, ehuru en skymt af djup förbittring
fram-glänste ur hans öga, »men tiden skyndar, rådet samlas snart,
. . . skall detta vara ett nej eller ett ja, drots Karl?»
»Hafven I förgätit de bref, som konungen gifvit mig,
och som riksens herrar och män beseglat med sina namn ocli
sigill?» sporde marsken tillbaka. »’Vill konungen inför alla
tre rikenas råd förklara sig för menedare?»
»Konung Kristofer är icke den, som glömmer sin ed, herr
drots», genmälde Albrekt, »men I viljen icke påminna eder,
att förhållandena nu äro i allo förändrade, sedan I hafven
trädt i förbindelse med rikets fiende. . . Jag behöfver icke säga
mera .. . ?»
»Nej, nej, jag känner i botten den där visan, som
konungen nu älskar sjunga . . .»
»Men en vers hafven I ännu icke hört», inföll bavraren
med ett spetsigt leende, »och den fick jag lära mig nu på
vägen hit till eder, det är en vers, som talar mera än allt det
öfriga ...»
»Och den lyder . . . ?»
»Ett fribytarskepp har tagits af konungens folk i natt,
och där voro femton fetaliebröder om bord, hvilka alla
bekände eder man, herr Nils Bosson, för herre! Konungens
höfvitsmän, som varit ute på jakt allt sedan riddar Jost von
Bardenvleths ankomst, stod just pä väg till konungen, när
jag kom från honom på väg till eder.»
Karl stod som träffad af blixten. Hela hans inre reste
sig upp, och det var med yttersta möda, som han kunde
bibehålla den själfbehärskning, hvilken nu var mera nödvändig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
