Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
nils bosson sttj11e.
»Att döma efter hvad jag nu sett och hört, tycker jag
som du», genmälde Nils, men med ett allvar, som väckte Tords
förundran.
Hans hufvud var dock så fullt af andra tankar, och
känslan af välbefinnande, när han nu nalkades fädernehärden, så
liflig, att han endast i förbigående lade märke till den
besynnerliga tonen i vännens svar. Och under fortsatt samspråk
tillryggalades sedan det återstående af vägen, tills Hjorten
fällde ankar. Nils fick här åtskilligt att ombestyra i afseende
på fartyget, äfvensom Törd gaf en af svennerna befallningar
med afseende på Falken, i fall han skulle hafva tagit samma
väg som Hjorten, hvilket dock icke var sannolikt.
Emellertid dröjde ännu hästarna från Penningeby. Solen
började sjunka i väster, och skuggorna lade sig så långa öfver
ängar och fjärdar, och kvällskylan kom smygande, så att det
kändes godt att svepa pälskapporna omkring sig samt draga
hufvorna fullt ned om öronen. Nils och Törd hade åter slutit
sig till de båda jungfrurna, och den senare förstod att ännu
en gång bringa talet på den finska spåkvinnan.
»Nu menar jag», sade ban, »att bättre stund ej bjudes för
slik berättelse. Här hafva vi skogen och sjön, alldeles som
den där kvällen, då vår irrfärd tog sin början . . . Hvem vet,
när vi härnäst sitta så tillsammans. Tidigt i morgon lära vi,
Nils och jag, vara på väg till marsken, och i kväll hos min
fader tänker jag, att I icke viljen tala . . .»
Dessa skäl voro talande, och hos Brita väcktes hugen att
göra sin broder till viljes. Dock var hon nu mycket mera
allvarlig och högtidlig, än hvad fallet var den föregående
aftonen, hvarför ock, när hon gjort en kort sammanfattning af
hvad som då blifvit yttradt, stämningen hos Nils och Törd
blef en belt annan.
»Tvenne rosor ser jag, så började den gamla», berättade
därpå Brita, »tvenne rosor, den ena hvit och den andra röd,
de blomma så skönt, och solen skiner och vinden hviskar ur
skogen . . . Tvenne unga björkar ser jag, de stå en vid
hvardera blommans sida, och äfven de vagga stolta sina rika kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
