Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEMLIGHETSFULLE XKÄMARflVENNEN.
23
»Han, som ett par gånger redan haft bud efter eder,
stolts riddare. Hans sven väntar här nere att föra eder till
honom.»
»Så bed svennens sven vänta», yttrade Nils, obehagligt
störd vid att blifva afbruten af något så obetydligt, som att
en krämarsven var otålig öfver, att han fick vänta.
Gråbrodern gick ut, och Nils stängde dörren efter
honom, hvarpå han åter närmade sig den döde, föll på knä
och bad.
Broder Andreas, som nu ändtligen var färdig med sitt
bedjande och satte radbandet till rätta vid repet omkring sin
kåpa, såg med ett eget uttryck af välvilja på den bedjande
riddaren och gick fram samt lade sin skrumpna hand på
hans hufvud.
»Guds frid och nåd vare med dig, Nils Sture!» ljöd det
som en andehviskning från hans läppar.
Nils reste sig upp, kastade ännu en blick på den döde,
tog smaragdhjärtat i sin hand och kysste båda namnen,
hvarpå han lade det på den dödes hjärta och skyndade så ut ur
rummet.
Nere i refektoriet hade nu munkarne samlats att äta
frukost, och äfven priorn befann sig där. Nils vände sig
till honom och tillsade honom, att han önskade, att den döde
riddaren måtte blifva bisatt i klostret, tills han kunde draga
försorg om likets nedförande till Skara, där det skulle
begrafvas i S:t Karins kyrka. Priorn, en välvillig man med
ädla anletsdrag, biföll gärna riddarens åstundan, och så
lämnade Nils klostret.
Utanför porten stod en sven och väntade. Det var
krämarsvennens sven, en rask och hurtig yngling, och så
fort han fick se riddaren, gaf han sig tillkänna, och de gingo
gatan fram, tills de kommo till krämarsvennens härberge.
Denne kom Nils till mötes. Han såg nedstämd, halft
förtviflad ut, ooh man kunde nu mindre än någonsin i honom
igenkänna krämarsvennen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
