Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
NILS BOSSON STUBE.
När de kommit in i det af honom bebodda rummet och
dörren väl rar stängd, fattade han Nils Stures hand och såg
honom länge in i ögonen.
»I finnen i mig en djärf krämarsven, riddar Nils, icke
sant?» började han.
»Också ären I icke den man, I gifven eder ut för att
vara!» svarade Nils.
»I sägen det, jag är det icke», återtog svennen, »och
gifve Gud, att jag känt eder förr, herr Nils... I hafven ett
ridderligt sinne, och jag hyser förtroende till eder... viljen
I tillåta, att jag vänder mig till eder nu i nödens stund?»
»Kännen I mig för att äga ett ridderligt sinnej så månde
detta spörsmål icke tarfva svar.. . och fast I riden med
ned-fäldt hjälmgaller, så säger jag eder gärna min hjälp till, så
vidt som icke därigenom någon skada sker det land och det
folk, som jag tillhör ...»
»Ivar Axelsson är mitt namn, och herr Axel Pedersson
på Varberg var min fader!»
»Ivar Axelsson!» utropade Nils och fattade med värme
riddarens hand.
Berättelsen om riddar Ivars fiendskap till ärkebiskop
Tuve och hans försoning med honom, när deras gemensamme
fiende, konung Karl, med den stora svenska hären nalkades,
hade lifligt tilltalat ett sådant sinne som Nils Stures. Och
nu, när han fick höra namnet, påminde han sig mycket väl
den ståtlige riddaren på sin vilda stridshingst från kriget i
Skåne.
Ivar Axelsson å sin sida ådagalade på det mest
otvetydiga sätt sin välvilja och sin beundran för den svenske
riddaren.
»Till eder», sade han, »som hade ert lif ospardt för eder
konung, fast han. trodde på klaffaresnack, och därtill ville
rädda eder farligaste fiende med den kungliga gåfva, hvarmed
I hvilken stund som helst kunnat återköpa denne konungs
förtroende och kärlek ... till eder vänder jag mig nu, när jag
behöfver vännehjälp!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>