Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG KARL ÅTERKOMMER.
57
borgaren och fortsatte sin ridt, gifvande hästen sporrarna,
på det att man icke skulle märka, huru djupt han greps af
dödsbudet.
Utanför kyrkan steg han af hästen och inträdde, åtföljd
af riddarne, med blottadt hufvud. Han gick fram i högkoret
och föll där på knä framför altaret, hvarefter, sedan konungen
slutat sin bön, mässa hölls och »Te Deum» sjöngs.
På kvällen, sedan konungen gjort ett ytterligare besök
i lägret och där samt på rådhuset i staden mottagit hyllning
af allmogen och borgarne, begaf han" sig till mynthuset, där
han valt sin bostad, medan belägringen af slottet varade.
Men här mötte honom den andra jobsposten. Myntmästaren
hade liksom doktor Petrus dött samma dag.
Mörk till sinnes skyndade konungen upp för trapporna
och inneslöt sig i ett inre rum. Han behöfde det ock, den
arme konungen. Ty de förluster, han lidit genom dessa
dödsfall, voro oberäkneliga, när han tillika besinnade, hvilket
intryck det skulle göra, när han nödgades begynna sitt andra
konungadöme med att utskrifva en ny gärd. Han hade redan,
när han lämnade kyrkan, skickat Klas Lang till klostret att
efterhöra, huru det förhöll sig med hans skatt, och han
väntade i feberaktig oro höfvitsmannens återkomst. Och ingen
af alla dem, som önskade få tala vid honom, fick företräde,
icke ens hans gamle hofmästare, som samma dag kommit till
staden från St. Örjans gillfehus på Brunkeberg, där han vistats,
allt sedan det var bestämdt, att hans herre skulle återkomma.
Ändtligen kom Klas Lang, och nu fick konungen
fullständig bekräftelse på sina dystra aningar, att allt var
förloradt. Han stod stum och stel, som om han förvandlats
till is. Han vinkade endast matt med handen, att Klas skulle
aflägsna sig.
Så stod han, alldeles förlorande sig i tanken på, att han,
som varit den rikaste man i Sverige, nu knappast ägde en
mark, då dörren sakta öppnades, och den gamle nu nära
hundraårige Erland inträdde.
»Herre ... herre . .. konung Karl!» stammade gubben och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
