Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung karl återkommer.
59
»Det skfir mig i hjärtat, att jag, gamle man, skall
tillföra eder det värsta budet...»
»Och det är?»
»Eder dotter, jungfru Magdalena, är försvunnen!»
»Försvunnen ... min dotter!»
Underrättelsen gjorde på konungen ett intryck, som jäfvade
hans försäkran om styrka att förmå bära olyckans slag. Han
blef om möjligt ännu mera blek, och hans läpp skälfde af
sorg, af harm och vrede. Det var med yttersta möda, som
han kunde behärska sig så mycket, att han icke med sitt
tilltal ökade den trogne gubbens redan tillräckligt stora sorg.
»Huru har det gått till, gamle?» sporde han.
»Herr Ivar Axelsson har bortfört henne från Penningeby!»
Konungen blef allt mer och mer både häpen och vred,
och gubben omtalade till punkt och pricka, huru och hvarför
han hade fört stolts jungfrun till Penningeby, och att det
nu allmänt sades, att krämarsvennen icke var någon annan
än herr Ivar Axelsson, och att det var han, som bortfört
konungadottern.
Karl satte sig ned vid bordet och lutade hufvudet mot
handen, och så förflöt en stund, utan att någondera sade
ett ord.
»Och herr Nils?» sporde slutligen konungen.
»Herr Nils var borta... han var borta allt från den
stund, vi lämnade Krokeks kloster.»
»Borta, säger du ... hvilka stigar red han väl då?»
»Mitt gamla hufvud, herre, har svårt att reda allt hvad
timat under denna olyckans tid, och stolts jungfrun har legat
mig så om hjärtat, att jag föga gifvit akt på annat än henne.
Därför kan jag icke för sanning säga något om den ädle
riddaren, herr Nils ... Somliga säga, att han ridit norr ut att
samla helsingarne till striden mot jutekungen, andra åter
säga, att han setat fången . . .»
»Fången?» utbrast konungen och lyfte upp hufvudet.
»De säga så.»
»Och hvem... hvem skulle då hafva hållit honom fången?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
