- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 3. Testamentet /
103

(1894) Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

> en syn.

103

Därtill svarade Nils intet, och samtalet aftystnade så
småningom.

Men om kvällen fattade han sin hustrus hand och sade:

»Brita, i morgon rider jag till Stockholm!»

En stråle af den renaste glädje sprang upp i Britas sköna
ögon, och den fina, bleka kinden öfvergöts af en förtjusande
rodnad. Nils omfamnade henne och tryckte en kyss på
hennes panna.

Följande dagen red Nils till Stockholm, dit han anlände
först sent på kvällen.

Här voro sinnena i mycken jäsning, och tillgifvenheten
för konungen större än någonsin, under det att man var på
det högsta missnöjd med ärkebiskopen. Ericus Olai befann
sig i Stockholm, och Nils, som där sammanträffade med
honom, fick af honom utförligen reda på hvad som under de
sista dagarne tilldragit sig. Icke minst viktigt var det, som
han berättade om Uppsala domkapitel.

»Herrarne i kapitlet», sade han, »äro i hög grad
missnöjda därmed, att deras ärkebiskop icke vill gifva sig till
freds, och de hafva gifvit honom sin mening tillkänna och
sin fruktan, att till följd af den myckna sorg och bedröfvelse,
som de haft för hans skull under konung Kristian, det
yttersta nu skulle blifva värre än det första. Så hafva de ock
bedt och förmanat honom att akta uppå sitt biskopsdöme och
icke befatta sig med världsligt regemente, emedan allt hans
klerkeri njutit hans förra regemente till allt ondt.»

»Men ärkebiskop Jöns tyckes icke mycket akta uppå sitt
kapitels mening», inföll Nils.

»Nej, Gud bättre, det gör han icke . .. Det gör mig dock
ondt om den gamle konungen, att han nu andra resan måste
draga bort af sitt rike, och det hvilar i Guds hand, hvad af
allt detta varder följande.»

»När skall konungen så lämna Stockholm?»

»I morgon skall han från burspråket afsäga sig krona
och rike, och sedan skall han gå om bord på herr Erik Axels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/3/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free