Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> en syn.
105
gen icke skulle motsvara hans förhoppningar, som han drog
sig tillbaka för att ej i otid föranleda utbrottet af en strid
med ärkebiskopen, som han dock var fullt beslutad att
begynna, om denne visade den ringaste skymt af uppsåt att
för andra gången lämna riket konung Kristian i händer.
Denna ovisshet i afseende på konungen gjorde, att Nils till
slut lyssnade till Broddes råd, att låta för stunden saken
hvila och hafva sin gån g. Besöket hos konungen kunde ske,
sedan han väl kommit öfver till Finland. Det kunde ock
hända, att denna^ slutliga lärdom, som konungen nu finge af
ärkebiskopen, icke vore utan sin nytta i afseende på det
högre mål, som Nils själf hade uppställt för sig.
Utan att emellertid alldeles vilja uppgifva hoppet att
under loppet af morgondagen få tillfälle att sammanträffa
med konungen, lät Nils aftonen gå och gaf sina svenner
befallning att på det uppmärksammaste följa allt, som tilldrog
sig i mynthuset, där konungen allt fortfarande bodde. Denna
bevakning af den kungliga bevakningen tog genast sin början,
och natten utskiftades mellan Brodde, Erik och Hollinger.
När morgonen kom, var man dock i detta afseende målet
lika nära. Ärkebiskopens eget folk hade bevakat mynthuset,
och icke långt därifrån hade hans bröders svenner varit
under vapen. Alla försiktighetsmått voro vidtagna för att
förekomma och, i fall detta icke lyckades, med ens kunna krossa
hvarje utbrott af den tillgifvenhet, som borgarne hyste för
den olycklige konungen.
En oräknelig människomassa var ifrån tidigt på
morgonen i rörelse mellan mynthuset och rådstugan, som var
belägen helt nära Storkyrkan vid Stortorget. Det var som
ett böljande af hufvud, synnerligast på torget, där man med
orolig spänning afbidade stunden, då konungen skulle visa
sig i den på rådhuset befintliga utbyggnaden eller det så
kallade burspråket. Fönstren i de kringliggande husen- voro
likaledes fyllda af åskådare, alla ville bevittna och åhöra den
gamle — nu mera kär vordne — konungens afsked, och man
ville äfven veta, att några raske män beslutat gripa ti\l vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
