Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
nils bosson stube.
svårare, än de hade tänkt sig det, och på det sättet kom Nils
att dröja hela sommaren öfver på Ekesjö.
Yid midsommartiden kom äfven fru.Brita med barnen,
och det var Svantes önskan, att de skulle stanna så länge
som Nils själf, och oaktadt bekymren var han själfva glädjen,
så högt skattade han lyckan att se sig omgifven af alla dessa,
hvilka blefvo honom allt kärare för hvarje dag. Brodde och
Erik hade på olika tider kommit till Penningeby, men de
hade icke medfört sådana underrättelser, som fru Brita
önskat. Och ärkebiskopen tycktes å sin sida vilja uppbjuda
all sin förmåga, att stå väl med dalkarlarne. Dock hyste
svennerna det bästa hopp, och de hade återvändt till Dalarne,
hvar på sitt håll.
Från B[ollinger hördes intet af. Men viktiga
underrättelser fattades därför icke.
I slutet af Augusti fick man på Ekesjö veta, att biskop
Kettil var död. Han hade hållit ett herremöte i Tälge den
10 augusti och därifrån begifvit sig till Stockholm, men där
hade han häftigt insjuknat och dött af pesten, som förfärligt
härjat där i staden liksom flerestädes i riket. Samma höst,
som konung Karl återvände, bortrycktes ända till 7,000
människor i Stockholm, och den farliga sjukdomen fortfor ännu
att kräfva sina offer. Den käcke biskopen hade skilts hädan
med ett förkrossadt och ångerfullt sinne, berättades det. Han
hade sörjt och gråtit, att ban hade gjort illa, och lofvat
bättring, men döden lät icke beveka sig. Hans lik fördes till
Linköping och begrofs framför högaltaret i domkyrkan.
Så var ärkebiskop Jöns i alla afseenden ensam herre i
Sverige. Det var nu att se, huru ban ämnade hålla sitt löfte
med afseende på Sverige och konung Kristian, och om han
skulle taga något steg i den riktning, som Nils mest af allt
fruktade. Underrättelser, som inlupo från Danmark, ökade
farhågorna hos Nils. Från Kristian kom det ena brefvet efter
det andra till Sverige med underrättelser om, att mellan
honom och ärkebiskopen rådde det bästa förhållande, och med
uppmaningar till Sveriges folk att förblifva honom trogna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
