Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
NILS BOSSON ST dEe.
svennen, som skulle skynda efter hästarne, att komma efter
på vägen, hvarpå han med Brodde och alla de svenner, hvilka
icke behöfdes för fartygets skötsel, började vandra till fots
vägen fram emot Penningeby.
Alla gingo tysta efter riddaren och Brodde, hvilka togo
ut stegen med en häftighet, som om det gällt att rädda ett
människolif. De hade icke hunnit långt, så kom svennen
springande.
»Hästarne?» ropade Brodde emot honom.
Men svennen skakade på hufvudet och såg mäkta
förtviflad ut. När han alldeles andfådd af språnget stannade
framför sin herre, bröto honom tårarna ur ögonen.
»Yid de fem såren, herr Nils... Penningeby står i brand!»
En skugga af sorg, af harm, af vrede drog öfver
riddarens manliga drag, men han behöll väldet öfver sig och
sporde efter hästarne. Därom skulle dock knappast svennen
hafva kunnat lämna besked, ty han hade, så fort han fick
underrättelse om den stora olyckan, hals öfver hufvud
skyndat tillbaka till sin herre. Men landbonden hade följt honom
tätt efter och trängde sig nu fram mellan de omkringstående
svennerna.
»Hästarne, herre®, sade han, »det var med knapp nöd de
kunde räddas, men de måste draga norr ut, ty hit nedåt
stranden svärmade mordbrännarne med blossen, så jag tänkte
en stund, att de äfven skulle antända min stuga.»
»Nåväl, så gå vi till fots vägen fram!» yttrade Nils, och
hela skaran satte sig i rörelse.
Det var ett bra stycke väg från stranden till
Penningeby, och nu tycktes det vara längre än någonsin, mycket
därför, att icke ett ord yttrades under vägen. Ty så träffades
alla af blotta underrättelsen om hvad som timat, att ingen
tänkte på att spörja, huru eller när det skett eller hvem som
var gärningsmannen.
När de kommo fram ur skogen och utsikten öppnade sig,
så att de sågo hela den förfärliga taflan, hvars medelpunkt
bildades af de mörka murarne, Öfver hvilka böljade ett haf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
