Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 nils bosson stube.
Svennen, som stod utanför, lät icke ett enda ord
undfalla sig af det som yttrades, och han skar till och med upp
ett hål i pergamentsfönstret för att rätt kunna uppfatta allt.
Men ju tydligare han förnam det gräsliga dåd, som här
ihop-spanns, desto svårare blef det honom att iakttaga den tystnad,
som stunden kräfde. Nödvändigheten att få reda på
ränk-smidarne, och därtill omöjligheten att här kunna något
företaga mot dem, — detta tillsammans gjorde dock, att han
kunde bibehålla så mycket välde öfver sig, som fordrades,
för att han icke själf skulle blifva upptäckt och på stället
nedhuggen.
Svennen var den förste, som afbröt tystnaden.
»Eder broder, herr David», sade han, »har lofvat mig
gård och grund.»
»Nå väl. . . det menar jag, att du har gjort dig förtjänt
af! Männen med oxhornen till sköldemärke bruka icke hafva
för sed att glömma sina vänner eller att vara njugga, då det
är fråga om att belöna dem.»
rSå skolen då I, ärkebiskop Jöns, bekräfta herr Davids
gåfvobref, jämte hans öfriga fränder?»
»Yisserligen, visserligen, sven!»
»Dock begär jag mera!»
Det var omöjligt att se, hvad detta yttrande gjorde för
intryck, men efter en stund hördes ärkebiskopen spörja med
en stämma så klanglös och intetsägande, att det var, som om
han talat om den likgiltigaste sak i världen:
»Hvad?»
»Frälsebref för mig och efterkommande!» blef det raska
svaret.
Därpå svarade ärkebiskopen ingenting, och den blifvande
ädlingen började åter:
»Något för något och intet för intet, ärkebiskop! Det
stycke arbete, som jag nu går att utföra, fordrar sin man .. .
hafven I någon annan, som det bättre förmår, så skicken
honom ...! Jag vågar lifvet... det kan dock vara värdt,
menar jag, ett penndrag af eder hand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
