- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 3. Testamentet /
300

(1894) Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

nils bosson stube.

Det blef tyst i salen, när den frimodige riddaren slutat
sitt tal. Själfve den räddhågade biskop Lydeke glömde att
vinka åt sina småsvenner att skynda fram med kredenshornet.
Herr Erik såg rätt framför sig, som om han noga öfvervägt
de sagda orden, men hans ögonbryn drogo sig därunder allt
mera tillsammans, och slutligen såg han upp på Nils och
sade:

»Detta är en upprorsmans tal ... I glömmen eder, herr
Nils!... tanken uppå, jag är dock väld till Sveriges
riksföreståndare och står liär framför eder, omgifven af rikets
biskopar och rådsherrar!»

»Jag glömmer mig icke», blef Nils Stures svar, »eller
menen I väl, att en riksföreståndare kan hafva mera makt
än en konung? Jag säger eder det fritt ut, herr Erik, I ären
icke lagligen Sveriges riksföreståndare!»

»Riddare, hvad vågen I säga?» ropade herr Erik och blef
flammande röd, och alla de andra spände sina ögon i Nils,
som om han stått inför dem såsom anklagad för förräderi
mot riket.»

»Tagen tillbaka, tagen tillbaka, herr Nils!» skyndade sig
biskop Lydeke att afleda den storm, som hotade att utbrista.
»I låten eder leda för långt af edert varma hjärta, I låten
eder leda för långt!»

»Nej, jag tager icke tillbaka en bokstaf», återtog Nils
och var lika lugn, som hans motståndare voro betagna af
hetta, »jag upprepar det, valet i Nyköping måste stadfästas
af Sveriges allmoge, eller ock erkänner jag eder aldrig för
riksens föreståndare, herr Erik!... Det är därutinnan, som
I skåden sakerna falskt. . . Sveriges herrar förmå intet utan
Sveriges bönder. De stå lika berättigade gent emot
hvarandra, och lagen väger mellan dem, hvem som har rätten
på sin sida!»

Herr Erik teg, men rådsherren, som nyss öppnat
stormen, yttrade:

»Och lagen väger åt böndernas sida... ja, I behöfven det
icke säga, riddare, vi kunna visan det förutan.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/3/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free