Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 -
nils bosson sture.
fattade Magnus Bengtssons hand. »Jag menar, att I kunnen
vara oss till mycken nytta, helst herr Erik Nilsson väl kan
blifva mycket farlig, där han sitter på Örebro. Men vi skola
talas närmare vid om dessa saker, sedan I först varit min
gäst till middagen.
Detta hade herr Magnus intet att invända emot, men
han tillade:
»Ännu en sak måste jag dock dessförinnan hafva på det
klara ... Jag har en begäran till eder om min son ...»
»Eder son?»
»Ja, min son Johan ... jag åstundade, att han måtte
komma i edert hus och upptuktas af eder till en sannskyldig
svensk riddersman, att han i strid mot rikets fiender genom
manliga tankar och gärningar måtte till fullo afplana den
skugga, som genom hans olycklige fader blifvit samlad öfver
Natt- och Dag-märket.»
Knappast kunde något tillförlitligare bevis gifvas på
allvaret och uppriktigheten af mannens vilja och åsikter, än
detta öfverlämnande af sonen i Nils Stures händer. Denne
mottog också sin frändes begäran med alla uttryck af
hjärtligaste välmening.
»Eder son skall blifva min son», sade han, »och hvad
godt jag har att gifva, det skall han få!»
»Tack, tack, frände Nils!» yttrade Magnus med rörelse.
»I veten icke, hvilken glädje I tillskynden mig med dessa
edra ord.» Och han tillade, i det han lyfte blicken mot
höjden : »Så kan jag då hoppas, att äfven öfver min gren af vår
gamla ätt skall falla godt dagsljus.»
Han gjorde ett kort uppehåll, hvarpå han fortsatte, vänd
till Nils:
»Alla, ej blott min egen fader, utan äfven eder, den
stränge herr Bo, och vår farbroder, herr Nils Stensson, —
alla hafva de dragit svärd för en sak, som icke varit Sveriges.
I ären den förste, som trädt ifrån ätten och höjt de tre kro-,
nornas banér. Måtte Herren gifva sin välsignelse därtill, att
det skett i en lycklig stund... För människor att döma var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
