Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången till nils stures fängelse!.
381
och gå tillbaka uppåt Dalarne för att få mera folk, ty han
fick veta, att herr Ivar Gren red omkring i Uppland och fick
mycken allmoge på sin sida.
»Så lyckades det då herr Nils att undgå försåtet i julas?»
sporde Ingeborg, ifrig att få höra något om det eller den,
som låg henne närmast om hjärtat.
»I julas...? I menen Karl Ragvaldsson, som
ärkebiskopen då sändt att gripa herr Nils...? Ja, den faran
undgick han, och Karl Ragvaldsson och alla hans svenner blefvo
fångna.»
»Berätta mig det, berätta!» uppmanade Ingeborg.
»Som I veten, så var jag ej då hos herr Nils», fortsatte
Hollinger, »jag var sänd åt ett annat håll, men genom Fäste
här har jag fått allt att veta. Det var listigt nog uttänkt
.. . fienden lockade alla svennerna bort från gården, och sedan
skulle de taga herr Nils, tänkte de, och de voro redan på
väg, då Erik fick dem att se och skyndade att underrätta
herr Nils. Men kyrkoherdens dräng var slugare än alla de
andra. Han satte sig på en häst och skyndade framåt, tills
han träffade Karl Ragvaldsson, och han sade till honom, att
alla socknemännen voro i vapen och att en öfverrumpling var
omöjlig. I detsamma började också stormklockan gå, och då
vände de arge stigmännen och redo tillbaka.»
»Men herr Nils . . . var ban då ej utsatt för någon fara?»
»Herr Nils gick framåt med bergsmännen och de bönder,
som under vägen slöto sig till honom, men utan att finna
någon fiende, tills han mötte kyrkoherdens dräng, af hvilken
han fick veta sammanhanget. Efter som det var omöjligt att
upphinna de beridne svennerna, stod då herr Nils i begrepp
att vända om, men i detsamma kommo hans egna svenner för
lösa tyglar med herr Sten i spetsen. . .»
»Herr Sten?» inföll Ingeborg.
rJa, herr Sten Sture», upprepade Hollinger och berättade,
huru denne genom Fäste blifvit underrättad om förräderiet
samt ridit ut med svennerna för att, som han trodde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
