Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BLEKA DÖDEN.
499
sig till fots. När de kommo ned till stranden, låg där
verkligen en båt, och roddaren satt där lugn och orörlig i
akter-stäfven. Kaniken fällde ett utrop af glad öfverraskning och
sporde genast båtkarlen, om han ville föra honom till staden
»Nej!» blef svaret.
Och alla öfvertalanden, till och med en grofkornig
befallning af Sigge, uträttade intet. Mannen hade af sin
husbonde fått befallning att förblifva liggande där vid stranden,
och där skulle han ock förblifva.
»Nå väl!» sade då till sist herr Erik, »så må jag då gå
till fots.»
»Då har jag dock ett bättre råd att gifva eder!» inföll
Sigge och tillade på kanikens fråga, hurudant det rådet lydde:
»Här på andra sidan Fyris ett stycke upp åt land, ja det kan
väl vara ett par stenkast, bor en man, som, jag vet det för
visso, skall föra eder båtledes till staden.
Detta råd fann kaniken efter något betänkande godt, och
då båtkarlen icke hade något emot att föra honom öfver till
andra stranden, så gick han ned i båten, och denna lade
genast ut. Sigge stod kvar och såg till, att allt gick lyckligt
och väl. Kaniken skred efter en stund sakta uppför
strandsluttningen på andra sidan, och båten gled åter öfver ån
tillbaka. När han låg på sitt förra ställe, gick Sigge ned till
framstäfven, som om han haft något att säga båtkarlen.
Kaniken vände sig om och såg det, men tyckes icke fästa sig
därvid, utan försvann i småskogen.
»Här äro ugglor i mossen!» hviskade båtkarlen.
Sigge sade icke något därtill, men hans listiga öga
hvilade på talaren och uppfordrade honom att tala tydligare, något
som denne också gjorde, i det han skyndade sig att tillägga:
»En af herr Nils Stures svenner kom ridande på
eftermiddagen och sporde efter herr Sten!»
»Och han fick till svar ... ?»
»Att tvenne män förde honom öfver vid Flottsund i går
sent på kvällen, och med det beskedet red svennen sin väg
... Dock lärer han icke vara långt härifrån!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
