Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Bland våra gräs är det jämförelsevis mycket få som mest eller uteslutande äro fjällväxter. Några sådana finnas inom sl. Poa, och av dem är fjällgröet ett av de allmännaste i alla fjälltrakter. Det utmärkes av sin korta och täta vippa, de fåtaliga vippgrenarna, de breda småaxen, de breda och tunna tom- och blomfjällen och dessas starkt violettbruna färg (jfr sid. 357, om fjällväxternas rikedom på det purpurröda färgämnet). Liksom hos P. pratensis är det översta stråbladets skiva kort, bred, i spetsen kapuschonglikt hopviken; hos alpina äro även skottbladen korta och breda, och skottens baser hårt sammanbuntade medels vissnade, grågula slidor. Fjällgröet förekommer i Sverige även i några få trakter på låglandet; så t. ex. vid Stockholm, på Öland och Gottland.
Tavl. 453. Fig. 1 växtens nedre hälft, 2 vippa, 3 småax (5/1), 4 blomma (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
