Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 W. F. K. Christie
41. Ka æ da so kjæme donsande aa bonsande,
botnelaust aa bandelaust,
aa ingjin Mann i disse Larm
so hverken botne helde bande kan? (Elvanne)
42. Ei lita Bue fulle mæ Mate, aa ingja Dør føre. (Eit Æg)
43 Dar tute ein Oxe so høgt øve Heie,
øve tie Kongeland,
øve Næs øve nie,
øve Tun øve tie
aa eilleve ryste ut i Have (Husspreia)
44. Vie ut Laar, aa grei ut Håar,
aa stik in dar da gapa.
(Skuttelen so stikkas inn imølljaa Vøvin)
45. Mi Mor bort døe, blei stungja aa døe, om Live da gjalt;
hinna Skjægj blei afraka, aa Tarmane uttakna, endaa tale
æg fort. (Pænen).
46. Mæ Rose mæ Ræse,
mæ Teen aa mæ Kræse,
mæ Massing aa Strie,
mæ Staal aa mæ Jarn,
mæ alt da Godt so tæras kan
turt so Ve aa Tre.
(Brøkorja, nær ho æ fulle).
43. Tun, gardar. — Ryste, fit. av gn. rpst i., eit vegstykke, på lag ei
mil. I XIV, 3 frå Viksdalen: røste.
46. Ræse er vel nøytrum (brukt substantivisk) av adj. rasen, her i tydingi
koka, eller steikt, eller feitt tillaga. Jfr. verbet rasa, røykja, turka
i røyken yver eldstad, »ræse og bræse« um feit matlaging. — Kræse
er vel gn. *krasi n., avleidt av krås f., godbite, forkunnmat. Kunde
6g tenkjast vera ei nyare, ljodbrigda fleirtalsform til krås f.
41. Disse er vel dativ sg. n., gn. pessu. Same form i X, 23. — Jfr. elles
IV, 41. XVI, 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
