Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
djupt och innerligt. Det är en sjömans eller en fiskares unga hustru, som med sitt
barn på armen från det yttersta näset spejar oroligt efter sin man i stormen. Som
hon står der, medan stormen brusar omkring henne, medan de vilda böljorna bryta
sig under hennes fot, samlar hon allt vårt intresse och vi följa ovilkorligt den spe-
jande blick, som söker den lilla båten mellan de väldiga vågtopparna. Skall hon
speja förgäfves? Skall hon vänta länge, måhända alltid? Skall hon vända tillbaka
till den fattiga hyddan för att jämra sig öfver sin förlust, kastad öfver den stol, der
hon lagt den torra tröjan och skjortan i ordning åt honom, som aldrig kommer?
Eller skall hon se den länge och oroligt väntade vända tillbaka, följa båten, som
vexelvis försvinner i och lyftes upp ur de fradgande topparna, tills han stiger frälst
i land och det sjunger i henne af glädje, medan han lyfter barnet från hennes arm
och skyndar hem med henne till den fattiga,. men kära härden? Se der, hvad som
alltid framför denna lilla historia väcker vårt intresse och vår medkänsla, när den
berättas så enkelt och rättfram som Hagborg här berättat den.
Ett helt annorlunda bredt motiv är det som Forsberg valt att framställa, det
är den ohyggliga historien om en menniskohandel: »Akrobater» -— »avant la loi Tallon>,
framstäld med sanning och skicklighet, i mycket påminnande om d’Unkers framställ-
ningskrets, men med dramatisk spänning, der d’Unker älskade den episka berättelsens
lugnare gång. Vi befinna oss i akrobatens otrefliga hem — om dessa nakna väggar,
detta halfmörka rum kan kallas ett hem. Tuggande på sin cigarr med matt, slö
blick sitter köparen, synbarligen direktören för ett konstberidarsällskap, och betraktar
det prof på smidighet, som säljaren, en rå, trikåklädd akrobat, låter ett barn — före-
målet som skall säljas — utföra till rekommendation för varan. Vid köparens sida
sitter hans »sekreterare» och gör sina anmärkningar öfver prestätionen, medan två
andra gossar på en tretton å fjorton år, nästan så nakna som de kommo till verlden,
synas färdiga att likaledes låta förevisa sig. Ett par halfklädda fruntimmer i bak-
grunden fullständiggöra den ohyggliga scenen. Det hela är ett kapitel ur den euro-
peiska slafhandelns historia, hvilket är intresseväckande både genom skildringens lif-
lighet och genom den sociala betydelse den innehåller. Betecknande är det i så hän-
seende, att det berättas att taflan skall vara tillbakavisad från salongen på den grund,
att den stora uppmärksamhet ämnet skulle väcka antogs blifva oproportionerlig till
taflans konstnärliga värde. Men derför behöfver detta sjelft icke vara ringa och är
det ej heller.
Samla vi sedan i en öfversigt de öfriga i den svenska afdelningen utstälda taflorna
af större betydelse, så ha vi att nämna bland historiemålningar: Borgs »Oskyldighets-
tillståndet», Adam och Eva i paradiset, måhända något konventionelt i uppfattningen,
men innebärande ett lofvande vittnesbörd om allvarligt naturstudium, C. Larsons allt
annat än konventionela men till gengäld något effektsökande »Amor-Merkurius», hvil-
ken icke genom sina goda egenskaper förmådde försona åskådaren med de skimrande
regnbågefärgerna och det något tomma i uttrycket, samt ändtligen grefve Rosens
»Blomstermarknad». För den, som känner denne konstnärs verkliga storhet, hvilken
kan göra anspråk på att dömas med idealets måttstock, och för den, som specielt
känner hans älskvärda aqvarell öfver samma tema, var denna tafla — ehuru onek-
ligen en af de mest framstående i hela den svenska afdelningen — dock icke egnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
