Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nesebjørn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nesebjørn
— 113 —
non
tad; bære sin ~ i en klut skämmas; kaste
en noe i ständigt låta ngn höra
något obehagligt; min ~ klør etter det jag
har stor lust på det -bjørn snabelbjörn
Nasua sociaiis -bånd nosrem på betsel -fisk
första fisk i en fångst; ~en er aldri god
tidig framgång är farlig -fløy näsvinge
-grus -gruv framstupa, på näsan -jern
broms för häst -perle* näbbig flickunge
-pære droppe under näsan; jfr -perle
-rem nosrem -sjø sjö rakt emot -styver
slag på näsan -varmer mycket kort
rökpipa
nest* närmast -avvikte nästlidne
-e|kjærlig het människokärlek, osjälviskhet
-formann vice ordförande; jfr formann
-kommanderende sekondchef
-søskene-barn syssling
neter N pi. av 3 not
1 nett nät; kasse -ing ståltrådsnät
2 nett nätt -opp just, precis
nett t=2 nitte
neva N gripa
neve* -dyktig händig -fekter boxare
-nyttig händig -s skaka labb (tass)
nevegilde skatt per individ
never* -skrukke liten korg (väska) av
näver, näverknot
nevn||d nämnd -e nämna -ing juryman
som bedömer skuldfrågan jfr meddomsmann
nevø’ bror- syster |son
Ng som betyg noenlunde tilfredsstillende
(Ntf.) knappt godkänd motsv. B(?); jfr N
1 ni nio; slå alle ~ slå bataljon -er nia
-hannet bot. niomännig
2 ni- i sms.=nid-
ni||auga -øye -øying nejonöga
nibbe N spetsig bergstopp, utstående
spets
nid’ avund; i sms. förstärkande ur- -fiott =
råflott -kjær nitisk -syk avundsjuk
-stirre starrbliga
nid(d)ing* -s|strek skurkstreck,
nidingsverk, -dåd
ni(d)sk avundsjuk; snål, girig
niese bror-, syster|dotter
nifs hemsk, ruskig, kuslig
nikk* äv. knep; kjenne ~et -e* s.
pumpstång -e|bror jabroder -e|brønsle
nick-skära -dukke person som ingen egen
åsikt har
nikkers golf byxor
nipe nipa
nipp läppjande, smuttande; være på ~et
på vippen, helt nära -e läppja; smutta;
plocka försiktigt; taga med munnen
-e [tang pincett, nyp tång
nippflod* lägsta flod då sol och måne delvis
upphäva varandras verkan
nips små prydnadssaker; en masse ~ på
pianoet, på etasjeren
nirts* [skinn av] flodiller
nise tumlare Phocæna communis
niss F urin -e F pinka, kissa
nisse* tomte; underlig liten gubbe
niste matsäck; v. lägga in matsäck
-bomme -laup matsäcksskrin
nit N styng, smärta -a* smärta
nite se nitte
1 nitte nit[lott]
2 nitte nita, stuka
nitten nitton -gryn, Per ~ herr Petig
njosna N spana, speja
no N nu
noen (w) nogen (D) någon; några särsk
då satsen är nekande; de hadde ingen barn
og kunne ikke vente å få ~ hver litet
var; ^ ... nogle . . . nogle (D)
somliga . . . andra
nogg N gnidning, sår
nogle (D) några se noen
1 nok ännu; r* en gang än en gång; ~
en gang så rik en gång till, dubbelt
2 nok nog tillräckligt; nog, tänker jag
-som nog, tillräckligt, till fullo
nokk(e) sjö. nock
nokoleis N någorlunda
nokon, pl. nokre IV, jfr noen
noksagt egi. nog sagt; brukas antydande
’ för att undvika ett »fult» ord; få på ~en
på baken; du er en ~
nokså o. nok så än så; la ham være ~
spræk hur stark som helst; rätt, ganska,
»nog så», »rätt så»; ~ frisk, ~ ofte
nästan alltid
nola (diai., tjockt l) jfr norden
nole snatta
n o m( m )e n =nummen
nomming första landkänning
1 non ( cü’) (mål)tiden omkr. kl. 3 e. m.
-leite N tidén omkr. kl. 3 e. m. -økt
arbetstiden mell. omkr. kl. 12 o. non
2 non’ (ånn), ~ contemnendus dåligt
betyg försvarlig, egl. icke att förakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
