Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågan om byzantinernas historiska betydelse, af Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 frågan om byzantinerna8 historiska betydelse.
och religiös art. En riktig uppfattning af byzantinismens
historiska betydelse kan utan tvifvel sägas vara
oundgänglig för att något så när inse, hvad »den orientaliska frågan»,
detta den nyare diplomatiens och publicistikens mest
mångtydiga konstord, i sjelfva verket innebär. Deri ingå
visserligen många andra faktorer än byzantinismen, men ingen
lär dock kunna neka, att Konstantinopels fall ytterst har
vållat det sekellånga sjukdomstillstånd, som i våra dagar
har antagit en allt mera hotande karakter och påkallar snar
och kraftig hjelp, om ej förvirringen skall gripa ännu
vidare omkring sig. Detta samband mellan det närvarande
och det förgångna framträder äfven allt tydligare för
tänkande iakttagare, ehuru icke öfver allt med samma skärpa.
Om också flere framstående vetenskapsmän i Frankrike och
England, i Tyskland och Italien hafva sysselsatt sig med
djupgående- byzantinska undersökningar, är det likväl lätt
förklarligt, att denna länge försummade sida af medeltidens
kulturutveckling måste ligga östra Europas folk betydligt
närmare, för hvilka i långliga tider Konstantinopel varit
ungefär det samma som Rom för vesterlandet. Må hända
är det icke så utan skäl, som den nyss omtalade
romanförfattaren tillskrifvit just en ryss den gigantiska planen att
göra om hela den byzantinska historien. Säkert är, att
den ryska vetenskapen har att uppvisa många värderika
bidrag till denna literatur. Med en viss stolthet håller man
i Ryssland fast vid de byzantinska traditionerna, som till
och med spela en roll inom pressens diskussioner af dagens
spörsmål. I Moskva, »det tredje Rom», såsom man
brukade uttrycka sig under de förste tsarerne, hände det
omedelbart fore det senaste, kolossalt tillämnade kriget, att en
af de storslaviska anspråkens lärdaste och mest vältalige
målsmän offentligen häfdade Rysslands rätt till hegemonien
öfver stamfränderne, förnämligast på grund af .det troget
bevarade och förkofrade byzantinska kulturarfvet. Ja, det
är icke långt ifrån, att man deri tycker sig ega rent af en
underpant för framtida öfverlägsenhet till och med öfver
oss vesterländingar, hvilkas »civilisatoriska mission» ju snart
måste vara förbi. Dessa patriotiska drömmar må synas oss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
