Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Satser i Svensk verslära, af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SATSER I SVEN8K YER8LÄRA. 229
, _^
und unbetonten Silben nicht bemerken, vielmehr erscheint
hier, sofern nicht das dem ausdrucksvollen Vortrage
eigen-thümliche Retardiren oder Acceleriren eintritt, die schwächer
betonte Silbe des Taktes gleich lang wie die stärker
be-tonte; wir werden also dies Taktmaass als ein gleichzeitiges
zu bezeichnen haben: der als Hebung stehende Takttheil
hat dieselbe Ausdehuung wie der als Senkung stehende
Takttheil». Jag tillstår att detta påstående i förstone slog
mig med häpnad och tvifvel, men den undersökning jag
företog för att kontrollera detsamma visade, att det i de
flesta fall håller streck. Denna undersökning grundar sig
på den sanningen, att i ingen konst kan tidsqvantiteten så
bestämdt uppmätas, som i musiken; låtom oss altså se
efter huru versen behandlats i musik, och n. b. icke i den
högre konstmusiken, utan i enkla, naiva, syllabiska
melodier, sådana som t. ex. folkvisans, koralsångens och —
Bellmans!
Om i en trokä de båda stafvelserna tänkas på antikt
vis (—w) eller den första dubbelt så lång som den andra,
så blir summan tre enheter eller, musikaliskt uttryckt, en
trippeltakt, t. ex. 3/8, uttryckta genom */4 och V8: J J*;
tänkas de åter på modernt vis enligt Westphal, eller lika
långa, så blir summan två enheter eller, musikaliskt, ett jämt
taktförhållande, t. ex. */8: > j\ Med daktylerna förhåller det
sig alldeles tvärt om; den antika daktylen (— w utgör
fyra enheter, således jämn takt, den moderna, tänkt med lika
långa stafvelser (www eller–-), tre enheter, således
"trippeltakt. Det gäller således att efterse, huru många
daktyliska och huru många trokaiska poem (=anapästiska och
jambiska) äro satta i vare sig jämn eller trippeltakt. Härvid kunna
endast användas de melodier, som äro syllabiska samt ej röra
sig med för många notvärden eller invecklad rytmik; vidare
äro uteslutna sådana, der redan i versen rytmen är
blandadt trokaisk och daktylisk utan tydlig öfvervigt för
någondera. Med dessa inskränkningar blifver resultatet af
pröfningen på melodierna i Åhlströms 300 nordiska
folkvisor, Häffners koralbok och Bellmans Fredmans epistlar
följande: Allra största delen af daktyliska vers äro satta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
