Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Satser i Svensk verslära, af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233 SATSER I SVENSK VERS LÄ RA.
utan ett hänge för ett guldöra. Ännu argare framstår
samma irrationella bruk i sådana ord som: misshushållning,
öfverståthållare, själsförebråelse, ovedersäglig,
arbetsinrättning, hvilka begreppsmässigt borde få följande tvådelning
och hufvudbetoning: miss-hushållning, b/ver-j/4/hållare,
själs-/ørebråelse, o-vedersäglig, ørbets-ztfrättning — men faktiskt
af alla uttalas: misshushållnings ø/verståtAÆ/lare,
själsföre-føfelse, øvederfri^iig, arbetsinrättning, hvilket tyckes gifva
en alldeles vansinnig sönderdelning, ty hvad begreppen
»misshus», »öfverstått, »själsföre», »oveder» och »arbetsin» äro
för något, lär ingen kunna förklara oss.*) Saken är den,
att svenska språket såsom allmän lag i flerfaldigt
sammansatta ord fordrar betoningens läggande på första och sista
<sammansättningsleden; hvari nu än förklaringen till denna
egendomliga lag må ligga, så mycket är tydligt, att den
är af fonetisk, icke begreppsmässig natur, och att denna
fonetik medför förstärkning af begreppsenligt svagare,
liksom försvagande af begreppsenligt starkare stafvelser —
således just detsamma, som skalden stundom tillåter sig —
visserligen i ännu större utsträckning — då han har att
bringa en längre följd af stafvelser i likformig rytmisk
ordning. Försvagandet kan gå så långt, att en ursprungligen
starkt betonad stafvelse kan sjunka till nästan ingen ton,
såsom hvar och en kan pröfva på det vanliga uttalet af
den första mellanstafvelsen i ordet »guldörhänge». Å andra
sidan går förstärkandet stundom så långt, att en
ursprungligen tonlös stafvelse far starkaste tonen, såsom man kan
se i vissa med prepositioner börjande, sammanskrifna men
såsom sammansatta behandlade ord, t. ex. ////fredsj/ä/la,
mkt/åta, hvilka allmänt hafva detta uttal i st. f. det mera
begreppsmässiga: tillfredsställa, uraktlåt.
2. Jag har gått undersökningen något i förväg blott
för att visa, huru mycket Häggströms yttrande betyder,
* K. H. Brandts försök (Afhandling i svensk prosodik) att logiskt
för-Uara alla betoningar och matematiskt afväga deras inbördes styrka, måste
jag betrakta såsom förfeladt, ehuru han för öfrigt yttrar åtskilligt
beaktansvärdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
