- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1880 /
244

(1880-1890) [MARC] [MARC] With: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Satser i Svensk verslära, af Adolf Lindgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244 SATSER I SVENSK VERS LÄ RA.

kar om Guds försyn: øreda, rotfasta, #//magtens, vin^tlös;
ur Lidners Spastaras död: svafvelregn, melfvor, grundvalar,
tordönen, *7rftöcknar, åskviggar, eldkulor, blodskurar; ur
Lenngrens Grefvinnans besök: kokvett vörd-, ståtlig väl-,
långkoft af, fram farna, årshelg kom, prestfrun så, gladlynt
i, ödmjukt fram-, Anborna, atfderdån’, rø^låten, dillköttet,
(be)rørøde ost-, àYtehög, måltiden, plantor sol-, korslagda,
framb]öd hon, vältaligt, anständig, tfå^duken, prästfolkets;
ur Franzéns Studentvisa: klockslag ej, munskänken,
brudstolen, julklapp bland, uppsyn i; ur Wallins Hemsjukan:
öfverflöd, lystmäte, tidsfördrif, ^/skenets, stjemströdda,
a-ningsfull; ur Atterboms Rosen: ändlösa, lifklädnad,
^/strålen, z/Æ/lustens, £/Wqvällsmu(siken), røformig; ur Geijers
Vikingen: skägglös och, .y/økonung, sakören, edgång och,
rårvindar, framtiden, medgång som, dödssång de,
skepps-brutne; ur Tegnérs Sång till solen: &!rtäcke, nattlampa,
jørghuset, nedbYickzr, ^/tröttad, osedda, guldgula,
z;/«gskju-ten, fordomdags, långvarig; ur Lings Gylfe: stormvinden,
blomrika, ny födda, tårögd på £//högen, 7rø//hättans,
mjöd-hornets, Ijungyàxta, fjällstormen, Åa/ybräddens, snö hvita,
himmelsblå, norrskenet, morgondagg, bergspetsen, fotpdXl
på, ifyllda, isf]allar, handslag som, sköldmö hon,
^i/ömannen, tvåhöfdad, »träfjällens, blodfärgad, gullröda. Den
omständigheten, att dessa oegentliga daktyler äro
synnerligen talrika i den götiska skolans poesi, skulle åt dem
kunna gifva det försvaret, att de stode på gränsen till en
friare, den fornnordiska eller folkliga liknande,
versbehandling (ett område, inom hvilket våra satser icke göra
anspråk på giltighet). Borttages åter denna förutsättning, så
måste de ogillas, såsom alt för tunga och den likformiga
rytmen störande, enligt hvad hvarje öfvad och tänkande
versifikatör skall nödgas medgifva, huru mycket han än
användt eller fortfarande känner sig frestad att använda dem.
Oumbärliga äro de endast i sådana flerfaldigt sammansatta
ord, som ej på annat sätt kunna inpassas i metern, såsom
t. ex. Malmströms Östers]övåg, Bååths Östersjöars
Wir-séns ^/fenbens/zømet, och der denna betoning äfven
öfverensstämmer med det vanliga uttalet (jfr de ofvan citerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 5 14:44:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1880/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free