Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några anmärkningar om Darwinismen, af T. Thorell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM DARWINISMEN.
, 257
skilja mellan t. ex. en tanke å ena sidan, och de rörelser
och förändringar i hjernans molekyler å den andra, som
utan tvifvel beledsaga denna tanke — förutsatt att dessa
förändringar redan nu vore oss bekanta. För flertalet
menniskor finnes det ingenting, hvarom man äger en sådan,
omedelbar visshet, som att man är till egentligen
derigenom, att man känner, tänker och vill: de kunna tvifla på
allt, utom på existensen af sitt jag såsom den medvetna,
personliga enheten af deras förnimmelser. Mellan detta jag
å ena sidan samt deras kropp och den öfriga sinneverlden
å den andra är, så länge materien tänkes äga sjelfständig
verklighet, för dem ett svalg befästadt, som icke genom
några sofismer kan fyllas. — Anhängarne af den motsatta,
»mekaniska» eller materialistiska åsigten påstå sig deremot
klart inse, att organismerna ej äro annat än maskiner, att
alla företeelser inom dem kunna förklaras rent »mekaniskt»,
att känslor, tankar, sjelfmedvetandet ej äro något annat än
rörelser af hjernans molekyler, o. s. v., och de måste
således, såsom sagdt, anse sig vara utrustade med en
förmögenhet, genom hvilken de kunna fatta enheten af två slag
af fenomen, som presentera sig för oss andra såsom
motsatta och oförenliga. De likna i detta fall de s. k.
naturfilosoferna i början af detta århundrade, hvilka påstodo sig vara
i besittning af en högre, dem ensamt tillhörande, förmåga,
»den intellektuella åskådningen», genom hvilken de kunde
fatta enheten af objekt och subjekt, natur och ande; ett
påstående, som naturligtvis snart visade sig vara grundadt
på sjelfbedrägeri. Och vi tro oss ha visat att
materialismen, när den är ärlig, förutsätter en analog förvillelse. Men
så mycket torde fa anses för afgjordt, att det ej finnes
något privilegieradt sätt för vinnandet af sann kunskap, och
att ensamt det konseqventa tänkandet leder till
allmängiltiga resultat. * De åsigter, som förutsätta ett annat organ
* Alt tänkandet alltid leder till riktiga slutsatser, om premisserna äro
riktiga, är den nödvändiga förutsättningen för all vetenskap, all discussion,
och visar sig verkligen också vara fallet, så snart premisserna äro fullt
klara, hvilket de dock endast äro, då de äro abstrakta, t. ex. inom
matematiken. Att man i religion, politik o. s. v. kommer till så skilda resul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
