Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hermann Lotze’s lära om rummet, 1 och 2, af K. R. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
HERMANN L0TZE’S LÄRA OM RUMMET.
emot försöket att i spiritismens tjänst hypostasera ett
fyr-dimensionalt rum. Ty dessa skäl äro icke hämtade från
några sådana speciellare egendomligheter i rummets
beskaffenhet, om hvilkas allmängiltighet man tvistat, utan de
referera sig städse till sådant, som måste anses ligga redan
i det allmänna begreppet af utsträckning eller rumlighet.
Med denna metafysiska fråga om rummets subjektivitet
eller objektivitet hafva vi att närmare sysselsätta oss, i det
vi nu öfvergå till nästa afdelning af denna uppsats.
2.
Att göra reda för rummets inre bygnad var, såsom vi
sett, geometriens säregna uppgift. Vi öfvergå med L. till
metafysikens spörjsmål med afseende på rumsåskådningen,
hvilket han formulerar sålunda: »hvad slags verklighet hafva
vi att tillägga rummet, sådant som vi måste föreställa oss
detsamma, och hvilket förhållande till de verkliga ting, som
vi tro oss påträffa i detsamma*?» I våra dagar utgör detta
spörjsmål mindre ett tvisteämne inom filosofien än ett
sådant mellan filosofien å ena sidan och å den andra den
mäktiga strömning i kulturlifvet, som beherskas af
naturforskningen och inom denna gängse föreställningssätt. Ty
bland naturvetenskapernas målsmän torde den åsigten ännu
vara herskande, — ehuru visst icke undantagslöst**, —
enligt hvilken ej mindre rummet än en däri utsträckt eller
detsamma fyllande materie skall ega en objektiv, d. ä. af
hvarje förnimmande medvetande oberoende, tillvaro, och
denna åsigt återfinnes i vexlande modifikationer i åtskilliga
från dessa vetenskaper utgångna och vid deras
förutsättningar fasthängande naturfilosofiska spekulationer***, under
det att däremot de allra flesta af samtidens egentliga
fackfilosofer äro eniga i att antaga, att rum och rumlighet
endast äro subjektiva fänomen, d. v. s. finnas till endast i och
* Den följande framställningen stöder sig hufvudsakl. på L:s Metaph,
ss. 193 etc. Motsvarande ställen i Mikrokosmus äro lätta att finna med led-
ning af det utförliga innehållsregistret. ** Bland undantagen må i främ-
sta rummet nämnas Helmholtz. *** Fechners m. fl:s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
