- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1880 /
350

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35°

DEN GULA DOMINON. 56

Grefven. Nej, den tanken har jag aldrig hyst, det
bedyrar jag. Du göts kanske ursprungligen af det finaste
guld, fastän omständigheterna och — jag vet inte hvad —
förtagit glansen. Du. har själens adel medfödd, det har jag
alltid anat. Och det har smärtat mig djupt att inte ha
rättighet att taga dig vid handen, då du var stadd på
afvägar.

Hildegard. Skulle det göra dig något nöje att kunna
högakta mig?

Grefven. Det vore den bästa gåfva, du kunde gifva
mig till afsked.

Hildegard. Nåväl —

Betjenten (inträder i fonden med ett bref på en silfverbricka).
Ett bref till grefven, (lemnar det och går:.

Hildegard. Genera dig inte för mig; medan du läser
ditt bref, skall jag gå in till mig och kasta öfver mig en
morgonrock; här är kallt.

Grefven. Skall jag säga till om en brasa?

Hildegard. Nej; dessutom vill jag inte, att ditt
sista-intryck af mig skall vara det af ett hvitt moln, hvarur ett
bacchantansigte framskymtar (går till venster).

Grefven. Från kammarjunkaren — ändtligen (ögnar
igenom brefvet). Så är då den saken klar. Men gör jag rätt
mot flickan att på detta sätt påtvinga henne mitt sällskap?
Bah, det är ju en sådan der eländig varelse, som inte längre
har något rykte att bevara.

Hildegard (från venster med en hvit morgonrock öfver baldrägten).
Ännu ingen domino! Generalskan lär hålla vackra loftal
öfver mig vid det här laget. — Så du betraktar mig! Du
tyckes knappast känna igen mig.

• Grefven. Jag har aldrig sett dig i morgonrock förr.

Hildegard. Inte behöfver du begagna en sådan elegisk
tonart för att säga den triviala sanningen. A propos — din
tillkommande hustru, henne har du väl aldrig sett som en
sådan där hvit sky af flor och spetsar? Hon uppbär väl
sin sammetsrob värdig som en romersk matrona?

Grefven. Min tillkommande hustru?

Hildegard. Ja, du ämnar naturligtvis gifta om dig?

Grefven. Jag? Huru kom du på den idéen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:21:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1880/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free