- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1880 /
351

(1880-1890) [MARC] [MARC] With: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den gula dominon, af Ernst Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN GULA DOMINON.

Hildegard. Jag vet inte — Jo, kanske derför att jag
har tyckt, att du sett så kär ut på den sista tiden.

Grefven. I så fall har du sett fullkomligt rätt. Jag
har verkligen den sista tiden varit kär — mot min vilja,
nästan utan min vetskap.

Hildegard. Jag har då anat rätt. — Och du vågar
inte för andra gången fresta din lycka? Nå ja, jag medger
att din första erfarenhet af äktenskapet varit afskräckande,
men om du nästa gång gifter dig af kärlek, så blir nog
utgången bättre.

Grefven. Jag upprepar ännu en gång: jag ämnar inte
gifta mig.

Hildegard. Är hon dig inte värdig?

Grefven. Jo. Men hon är redan gift.

Hildegard (halft för sig). O Nemesis!

Grefven. Hvad sade du?

Hildegard. Och denna qvinna — besvarar hon din
kärlek ?

Grefven. Nej. Jag ämnar resa verlden omkring för
att försöka glömma henne.

Hildegard. Det skall nog lyckas, tänker jag. Du är
en man — och hvad äro väl vi qvinnor för er? Ett
tidsfördrif, medan man väntar på soupern, eller i bästa fall
några stackars dufvor, hvarpå ni pröfva edra skjutvapen,
innan ni våga er ut i lifvets strid. Reserv för något bättre
eller trappsteg till något högre — ingenting annat. Att
offras är alltid vår lott.

Grefven. Talar du af egen erfarenhet?

Hildegard. Nej, jag tänkte närmast på en stackars
flicka af mina bekanta, en fattig sömmerska, som jag lärt
känna på den sista tiden och hvars öde mycket
intresserar mig.

Grefven. Ja, det är sant, du lär vara alla fattigas och
sörjandes skyddsängel.

Hildegard. Hvad denna flicka beträffar, är det ett
särskildt förhållande med henne. Hon har blifvit förledd
och öfvergifven af en förnäm herre, åt hvilken hon för sin
kärleks skull offrat allt. Nu är hon sjuk af sorg och skam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 5 14:44:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1880/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free