Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Literatur - Bref från Kjöbenhavn, af Fr. W. Horn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.ITERATUR.
361
den hänsynslösa literaturen, den fria tanken, oppositionen mot all
häfd, vid många tillfallen också mot kristendomen. Den största
delen af skaran äro fritänkare. Striden mellan Ploug och de
yngre literatörerna bragte på vissa punkter den religösa frågan
fram i forgrunden, och under’ erkännande af att rationalismen
väl kunde antagas hafva en rätt betydlig utbredning i de
studerandes led, från hvilka de högre skolornas lärarekår naturligtvis
rekryteras, tog föreståndaren för en af Kjöbenhavns mest ansedda
lärda skolor, den på sin tid som skämtsam visdiktare bekante
Joh, _Helms, det parti i sitt årsprogram i Mars inånad, att
utveckla grunderna hvarför han hädanefter icke ville vid sin skola
anställa eller tåla någon lärare, som offentligen eller for öfrigt
på uppseendeväckande sätt talade eller skref mot den af staten
auktoriserade religionen och dess bekännelseskrifter. Till följd
häraf togo tre af hr Helms’ lärare genast afsked från skolan,
och en polemik utbröt, i hvilken det från den ena sidan
framhölls, att det lika litet vore öfverensstämmande med lärarkårens
värdighet och fordran p& passande frihet, om den skulle gå in
på att l&ta binda sig vid ett kontrakt, sådant som det hr Helras
tycktes önska få upprättadt, som det öfver hufvud kunde
praktiskt genomföras, att till en stor undervisningsanstalt hopsamla
en sluten lärarepersonal, hvilken obetingadt, så i stort som smått,
kunde sluta sig till »den augsburgska bekännelsen»; från den
andra sidan framhölls det, att skolan med alla medel borde
sträfva till att hålla de nedbrytande tendenserna fjerran från sig.
I «Dagbladet« gick «en familjefader« slutligen så långt, att han
stälde den fordran på samtliga Kjöbenhavns skolföreståndare, att
de genom förklaringar i tidningarne skulle göra reda för sin
uppfattning af saken; denna fordran blef icke efterkommen,
tvärtom visade det sig, att nästan alla de större skolornas
föreståndare kunde blifva eniga om en resolution, som gick ut på att
en sådan förklaring blott skulle blifva en tom demonstration,
skolan så mycket mera ovärdig, som ju hvarje «farai]jefader«
hade rikt tillfälle till att p& annan, mera privat väg göra sig
underrättad om förhållandena i det institut, hvari han af andra
orsaker kunde önska att insätta sina barn. De uppseendeväckande
förhandlingarne slutade med ett diskussionsmöte i «Paedagogisk
Selskab«, som af denna anledning fått mottaga så många
anmälningar af nya medlemmar, att Studenterforeningens stora sal
måste för tillfället tagas i anspråk. Förhandlingen, om mati
öfver hufvud kan tala om en sådan, då så godt som ingen af
dem, som hyllade den af hr Helras framhållna ståndpunkten, tog
till ordet för att försvara den, gaf i det hela taget det bestämda
intrycket, att det bland lärarekåren herskade mycken ovilja mot
densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
