Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Hermann Lotze’s lära om rummet, 3, af K. R. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMANN LOTZE?S LÄRA OM RUMMET.
477
icke dèsto mindre känna tingens verkliga utsträckning och
inbördes lägeii, så kan detta icke förklaras annorlunda än
så, att vi själfva på något sätt rekonstruerat dessa en gång
förstörda rumsförhållanden, d. v. s. att själen med tillhjälp
af sina rent intensiva affektioner själfverksamt ur sitt eget
inre skapat, icke ett nytt verkligt rum, men en
rums-åskådning, i hvilken hon ordnat sin sensationsmångfald på
ett sätt, som motsvarar ordningen inom den yttre
verklighet, hvarifrån densamma härrör och som skall afbildas.
Men förhåller det sig sålunda, att alt extensivt »vid sin
öfvergång i» själen ovilkorligen måste. förvandlas till ett
intensivt, och att själen måste af detta sitt material själf
bilda sig en inre, ideell rumverld, så uppstå härvid tvänne
frågor, som L. vill hafva strängt skilda från hvarandra,
nämligen: i) hvaraf kommer det sig, att själen öfverhufvud
i vanlig form uppfattar eller sammanfattar en mångfald af
intryck eller .sensationer, som själfva icke ega några
rumliga egenskaper ?, och 2), förutsatt att den första frågan
redan blifvit besvarad, genom hvilka hjälpmedel blir det
möjligt för själen att i den af henne själf skapade
rumsåskådningen åt hvarje särskildt intryck anvisa en bestämd plats
i förhållande till de öfriga — och en sådan, som svarar
emot den plats inom den yttre verkligheten, som intages
af det föremål eller den punkt, hvarifrån detta intryck
härleder sig?
Hvad beträffar den första frågan, så må först och
främst framhållas, att L. energiskt protesterar mot alla
försök att besvara densamma på empiristiskt sätt genom att
förklara våra rumsåskådningar vara endast produkter af
vara sensationers inbördes associationer. Lika omöjligt som
det är att genom addition af nollor någonsin erhålla en
reell qvantitet, lika orimligt finner han det nämligen vara
att endast ur en association mellan rent qvalitativa
sensationselement vilja härleda en alldeles ny karaktär (näml.
rumlighetens), hvartill intet frö kan upptäckas hos de gifna
kan hemta någon fördel med afseende på rumsåskådningens psykologiska
förklaring, i denna punkt lika som i andra endast invecklar sig i
olösliga svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
