Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMANN LOT%R*S LÄRA OM RUMMET.
485
häraf, att ögat alldeles ofrivilligt vrides just så och jämt
upp så mycket, som behöfves, för att den nämda strålen
skall falla rakt in däri eller så att han träffar den
ifrågavarande punkten. Detta är den rörelse, som är allmänt
bekant under namn af blickens fixerande eller riktande på ett
visst föremal, en rörelse som ju ofta — ehuru icke alltid —
företages fullkomligt oafsigtligt eller utan alt medvetande
•om dess ändamål. Och vi hafva all anledning att antaga,
att densamma i sådana fall — eller åtminstone
ursprungligen, hos det nyfödda barnet, — är hvad man kallar en
fysiologisk »reflexrörelse», d. v. s. att den försiggår rent
automatiskt, eller närmare utfördt att den har sin enda och
tillräckliga förklaringsgrund däri, att synnervens i näthinnan
utmynnande faser stå i något sådant — visserligen ännu
åtminstone icke närmare bekant eller utredt — mekaniskt
sammanhang med de motoriska nerver, som röra ögonäplet,
att hvarje ljusintryck, som afficierar en viss punkt af
näthinnan, därigenom äfven medelbart åstadkommer en viss
rotation af ögat sådan som nyss beskrifvits — eller
sträfvar att åstadkomma en sådan rotation. Ty det kan hända,
att det stannar vid en ansats eller «tendens» till rörelse,
som icke blir effektiv, emedan detta hindras af andra
tendenser till rörelse i motsatt eller i flere motsatta riktningar,
vare sig att därvid de motoriska nervernas »innervationer»
mer eller mindre härröra från viljans eller öfverhufvud från
-själslifvets inflytelser, eller att de allesamman uppkommit
på rent fysiologisk vag därigenom, att lika starka eller
starkare ljusintryck samtidigt afficiera äfven andra punkter af
näthinnan än den ifrågavarande.
Att vårt ögas verkliga rörelser af oss förnimmas under
formen af specifikt egendomliga känslor (»Bewegungsgefühle»),
det är ett obestridligt psykologiskt faktum, och L.
anmärker härvid endast, att då rörelsen naturligtvis förnimmes
såsom ett »skeende», så blir hvarje sådan »rörelsekänsla» i
sjelfva verket en serie af successiva känslor, hvilka icke
kunna vara sinsemellan fullkomligt lika, utan måste vara,
om än aldrig så obetydligt, qvalitativt skilda från
hvarandra. Men L. menar, att äfven en sådan rörelsetendens eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
