Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Literatur - Jacobsen, Niels Lyhne, anm. af H. A. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 LITERA’TUR.
— s—-— —— » -—- - -— - = - — - - -e- - mm —
dra något annat än en tillfällig hoplimning af bokens olika
perioder.
Om man från de svaga och otydliga konturerna af de per-
soner, som skildras, skall gissa sig till författarens mening
med sitt arbete, så förefaller det väl, som om boken skulle
vara en tendensbok, ett slags puff för ateismen. Imellertid är
denna sak behandlad så ytligt och så alldeles som en bisak, att
man icke riktigt vågar säga, om det varit något allvar med för-
författarens afsigt. .
Bokens hjelte är född af en svärmisk moder och en pro-
saisk fader. Vid tolf års ålder förälskar han sig i en tant, det
vill säga, han angripes af det första anfallet af en sinlighet,
hvilken sedan under hela’ hans Hf förblifver den enda sida af
kärlekens väsen, som han har någon känsla för. Då tanten hål-
ler på att dö, beder gossen Vår Herre att frälsa henne, och då
detta icke sker, utsås det första fröet till ateism i hans själ.
Der ligger det nu i godt förvar, och man hör ingenting vidare
derom, medan han gör sin kur för en ung enka i Kjöbenhavn,
som dock i sista ögonblicket halkar honom ur händerna.
Under tiden hafva hans moder och fader dött, och han har
gjort sin moder den sonliga tjensten att följa benne till Schweiz
och begrafva henne der. Han har försäkrat sin moder, att han
är poet, men man hör hvarken något om, att han arbetar med
denna sin talang, eller att han för resten gör något annat. En
julafton kommer han derpå helt tillfälligt tillsammans med en
doktor; de samtala om, huru ateismens »heliga sanning» skall
ställa helt andra fordringar på menskligheten, än hvad kristen-
domen gjort, och man får då ett slags upplysning om, att Niels
Lyhne vill kämpa för denna »heliga sanning».
Detta sätter han nu i verket genom att förälska sig, men
tämligen flyktigt, såsom alltid, när han blir kär, i en flicka från
Jylland, hvilken snart derpå gifter sig med haus barndomsvän,
som är målare. Det är nu en smula otrefligt för Niels under
någon tid, och han går och väntar på, att »something will turn
up». Lyckligtvis blir han kär i sin väns hustru, då de träffas
igen, det vill säga han blir sinligt betagen i henne och förför
henne, och sedan lefva de ett muntert cyniskt lif midt under
mannens ögon. Då. målaren imellertid helt plötsligt dör, blir
Niels Lyhne med förakt bortvisad af den ångrande hustrun, och
så är det lika tråkigt igen.
En tid bortåt hör man hvarken något till bans höga ate-
istiska syften eller hans poetiska begåfning; men då imponerar
han ett, tu, tre på en helt ung flicka, som gifter sig med ho-
nom. Hon lyssnar med hänryckning till denne sin »elskede Me-
sters» ord och blir lika omfattande i sina idéer som han. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
