Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3»
GUSTAF II ADOLF.
finnes också en sådan. Och vaktorn oss, att ej flärden —
skadegästen vid våra dagars fester — kommer och strör sitt gift, så
att minnets fest blir blott en omvexling i tidsfördrifven, en
ny form för samtidens njutning. Icke för att yfvas och q till
fåtängligt prål är’ det som vi mana skuggorna ur deras lugna
dal; då hade vi blott att blygas, att vi störde friden i
rymder, der tidens vinge upphört att fläkta. Men vi mana de stora
minnena fram för att i vördnad och kärlek egna åt de men
betraktelsens stund, och när vi göra detta, när vi fatta dem i
anda och sanning med blicken riktad på det väsentliga, det
som varit den sanna storheten och som derför förblifvit, då
skola vi också framgå ur minnesfesten stärkta till det
fosterlands tjenst, hvilket vi alle äro kallade att tjena och som
tager lika emot den armes skärf och den rikes, den svages
och den starkes, när blott de bäras fram med det rätta
sinnet. Det är sä, som de stores minnen blifva en aldrig
sinande källa till välsignelse för ett folk.
«Gif mig en stor tanke», sade Herder, «att jag må lyfta
mitt sinne!» Denna lyftande, denna befriande makt eger icke
endast den stora tanken; den tillhör också den stora
personligheten, den stora handlingen, den stora tiden. Låtom oss
då egna denna stund till att uppkalla för vår syn bilden af
honom, som på denna dag för 250 år sedan offrade sitt lif,
men som odödlig lefver i hvad han velat och hvad han
uträttat. Låtom oss se Gustaf Adolf i hans verk och i
hans betydelse för sitt land och för verlden, men låtom oss
framför allt i dag dröja vid hans personlighet. Högst står
personligheten i historien som i lifvet: det är det andliga lifvets lag.
* *
Så månget af Europas folk har något skifte i sin historia,
som det mera hatar än älskar och som det helst skulle se
utplånadt. Danmark har förtyskningens tid och Ryssland
mongol väldets, Tyskland och Italien den nationela splittringens;
Frankrike hatar och sargar sig sjelf i hvarje ny
utveckling, som förgriper sig mot den föregående. Det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
