Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
stjäla i tiro för tjära m.^ m. dyl. Hvar och en torde utan
fingervisning förstå, att dylika ordformer ej äro högsvenska.
Hvad här är anmärkt hindrar ej, att i ljudläran äfven finnes
åtskilligt nytt, som kan visa sig vara riktigt eller gifva uppslag till
nya observationer, så t? ex. hvad som vid de olika språkljuden
anföres om tungans och läpparnes värksamhet. Mellertid är arbetets
tyngdpunkt betoningsläran, hvari förf. rör sig mera på egen botten
och som torde äga ett mera bestående värde, äfven om en eller
annan anmärkning mot förf:s framställning skulle kunna göras. Så
bidrager framför alt förf:s uppfattning af betoningens begrepp som
innefattande i) ljudlängd, -2) ljudstyrka, 3) tonhöjd (jämte
«ton-steg»), 4) tonfarg ingalunda till reda och ordning. Vi hade
hoppats att genom lektor Svahns närmaste föregångare i behandlingen
af dessa ämnen vara för alltid räddade ur den konfusion, som
förut rådt och som här går igen. Följden är nu också deg, att
än den ena, än den andra af de sidor, som ingå i »betoningen»
tar öfverhand och termer och bestämningar hämtade om
hvartannat från den ena eller andra sidan förekomma och få gälla för
det hela, äfven när en annan sida för ögonblicket är den viktigaste.
Förf. måste tänka sig, att en viss tillökning i ljudlängd alltid
är förenad med en proportionell tillökning i ljudstyrkan och
en likaledes proportionell höjning af tonen — liksom man ej
skulle kunna få samnia ton både forte och piano eller hålla ut en
ton efter behag utan att ändra tonhöjden. Förf. uppgifver ju till
och med själf, att vid »lågton» sänkning af tonen är förenad
med förstärkning af trycket. Den som ej är dess bättre förberedd
skall säkerligen ha svårt att veta, hvar han är hemma under förf:s
ströftåg, när han ser hvarken gränsmärken eller vägvisare. Det
riktiga synes hafva varit att uppfatta «betoning» i fråga om
förståndsbetoning som ljudstyrka med den anmärkning att en ökad
styrka har en viss tendens att höja tonen och möjligen också
förlänga ljudet, ehuru denna tendens blott obetydligt gör sig gällande,
som enhvar lätt kan iakttaga på sig och andra. Däremot har
tonhöjden själfständig betydelse ej blott för «känslobetoningen» utan
äfven för karaktäristiken af satserna både i och för sig (frågesats,
utropssats o. s. v.) och i förhållande till hvarandra. Vid stafvelsen
borde de olika momenten behandlats hvar för sig, hvilket icke
hade hindrat, att ett visst samband mellan dem kunnat påvisas.
• En särskild olägenhet är också att lektor S. så ofta begagnar gamla
kända termer i nya betydelser. Redan titelbladets »kvantitativa
■betoning» torde förefalla ovanligt, efter som cbetoning» väl ofta
brukar få innefatta ljudstyrka + tonhöjd, men hittills alltid
ansetts som något annat än kvantitet. Efter definitionen innefattar
betoning kvantitet jämte åtskilligt annat, och genom ett slags
syn-ekdoke fattas nu ckvantitativ betoning» som den hvilken finner sitt
uttryck i ljudstyrka -f ljudlängd (kvantitet) + tonhöjd (och ton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>