- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
78

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



LITERATUR. 84

steg) i motsats till kvalitativ betoning = känslobetoning, som får
sitt uttryck genom röstens »kvalitet» (obs. icke ■ kvalitet i vanlig
fonetisk betydelse). De jämväl föreslagna uttrycken »logisk» och
»estetisk» betoning hade med större fördel kunnat användas.
»Etymologisk betoning» motsvarar ungefar stafvelsens syntes eller
staf-velseaksent (i vidsträkt betydelse.).

Till de hvarjehanda uppfattningar af begreppet aksent, som
förut på mer eller mindre vacklande underlag framträdt, lägges här
en ny, utan att däri synes ligga något framsteg: »Tonvikten eller
aksenten är den del af ordets etymologiska betoning, där
tonföljdens riktning ändras och där ljudet i sammanhang med denna
brytning erhåller en större längd och ett starkare tryck än närmast
föregående och efterföljande ljuddelar».

Författarens redogörelse för den etymologiska betoningen
innehåller för öfrigt åtskilliga observationer, som utan tvifvel kunna
vara af intresse Hans musikaliska begåfning, och sådan är för
dylika studier oundgänglig, kommer honom väl till pass. Att i
sammansatta ord, som t. ex. hustak, senare leden säges bestämma
den förra är väl en tillfällig lapsus. Det är tydligtvis tvärtom. Så
gäller äfven här den allmänna regeln, att bestämningen betonas
starkare än det bestämda. För mången torde som för anmälaren uttalet
af ungkarl, helgdag, godhet med »hög ton» o. d. vara en nyhet.
Förståndsbetoningen inledes och grundlägges genom en öfversikt af
sats-delarne. Om någonting är vunnet med att kalla ett adverb, hvilket
står som bestämning till ett adjektiv eller adverb, för attribut, må
vara osagdt. Hela afdelningen om den logiska betoningen är eljes
det bästa partiet i boken och enligt anmälarens mening förträffligt,
väl genomtänkt och utfördt. Med denna afdelning framför sig och
kännedom om förf:s förmåga måste man beklaga, att han ej velat
göra sig lika mycket besvär med de andra eller egna dem lika
mycken omsorg. Betoningen pr dels bestämnings-, dels
motsatsbetoning. För den förra är grundsatsen den, att bestämningen
framhålles starkare än det bestämda. De olika slagen af bestämningar
äro väl åtskilda, de olika satsdelarnes och ordklassernas betoning
enkelt och naturligt bestämd, alt med talrika exempel och
öfningar. Detta stycke kan anbefallas till studie för en hvar, som är
mon om uttrycket i sitt föredrag eller vill se teorien för de
röstmodifikationer, han i sitt tal omedvetet använder. I fråga om
enskilda punkter kan man vara af olika mening med författaren ,).
Särskildt vill anmälaren påstå, att i förbindelsen prepos. med pro-

Icke alltid synas de framstälda reglerna vara af så allmängiltig
natur, som författaren menar. Sedan ofvanstående anmälan skrefs, har
utkommit ett om grundlig och samvetsgrann forskning vittnande arbete af R.
v. Kraemer »Om enstafviga ords rytmiska värde i svenskan*, som torde
kunna i ett och annat gifva vidare belysning äfven i fiåga om
»förstånds-betoningens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free