Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK FILOSOFI. 149
hänvisa visserligen icke på skilda sinnesorganer; så till vida
som ingen annan figur än triangeln har alla sina vinklar
tillsammantagna lika stora med två räta, kan det äfven sägas,
att båda begreppen hafva samma omfång. *) Men redan i
sjelfva bestämningarne tresidig och trevinklig är
motsatsförhållandet gifvet. Ty tresidighet innebär begränsning af tre
sidor, hvilka endast i skärningspunkterna sammanfalla, men
för öfrigt utesluta hvarandra. Likaså är en vinkel icke
tänkbar annorlunda än såsom två liniers lutning; och dessa linier
måste nödvändigt vara utom hvarandra, så vida yinkeln skall
vara större än o. Endast under förutsättning af detta i
triangelns och vinkelns begrepp innehållna uteslutningsförhållande
kan en åtskilnad tänkas mellan triangelns bestämningar. Hvad
ändtligen dygderna vidkommer, så är en verklig åtskilnad
dem emellan endast tänkbar under ettdera af följande vilkor:
antingen att en dygd kan existera förutan (d. v. s. med
uteslutande af) de öfriga, eller ock (om man med Sokrates
fasthåller dygdens enhet och odelbarhet), att den i sitt väsen
ena och identiska dygden yttrar sig olika i olika förhållanden,
t. ex. såsom människokärlek i förhållande till andra människor,
såsom sjelfbeherskning i förhållande till egna begär och
böjelser o. s. v.’; och dessa skilda förhållanden förutsätta skilda
föremål, hvilka icke blott äro olika, utan ock i något
hänseende utesluta hvarandra.
I den afdelning, som utgör det egentliga föremålet för
denna vår granskning, återkommer förf. till det s. k. rena
innehållsförhållandet och anför såsom exempel därpå inom
aritmetiken förhållandet mellan talen (i, 2, 3, 4 o. s. v.), inom
geometrien punktens förhållande till linien, liniens till vinkeln,
vinkelns till den tresidiga figuren, den tresidiga figurens till den
fyrsidiga o. s. v. I dessa förhållanden ingår det mindre
innehållsrika begreppet i det mer innehållsrika utan all
uteslutning; det innehållsrikare är hvad det innehållsfattigare är
*) Vi taga här likasom förf. ordet triangel i betydelsen af rätlinig
triangel; i annat fall skulle vi mot honom kunna framhålla, att det äfven
gifves (sferiska) trianglar, hvilkas vinklar tillsammantagna äro större än
två’räta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
