Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK FILOSOFI. 156
utan all inskränkning; och detta hindrar dock- icke, att
hvartdera begreppet är ett begrepp för sig och kan skiljas från
det andra. *) Hvad nu först talen angår, må anmärkas, att
de såsom rent qvantitativa bestämningar föga egna sig till
exempel på ett förhållande utan all uteslutning. Talet har
sin betydelse endast såsom sammanfattning af ettor, hvilka
måste tänkas såsom ömsesidigt uteslutande hvarandra. Sannt
är visserligen, att man äfven kan tala om en intensiv
qvantitet, t. ex. grader af värme och köld; men dels kan
värmegraden endast därigenom bringas under talets kategori, att
den mätes medelst en extensiv qvantitet (qvicksilfverpelarens
längd); dels kan det verkligen påstås, att den högre graden i
visst hänseende utesluter den lägre, hvilket visar sig redan
däraf, att vid högre temperatur organismer dö, som vid en
lägre kunna fortlefva. Vill man åter invända, att detta
uteslutningsförhållande endast gäller med afseende på de sinnliga
föremål, pä hvilka vi använda talen, men icke om talen sjelfva,
så ma därvid erinras, att talen endast äro abstraktioner, hvilka
ega sin betydelse och sin giltighet endast genom sin
användning på konkreta föremål. Icke desto mindre gäller det till
och med om dessa abstraktioner, att det högre talet i viss
mån från sig utesluter det lägres innehåll. Så t. ex. äro
nians egenskaper att vara ett udda tal, ett qvadrattal och en
multipel af tre, uteslutna från tian. Öfvergå vi vidare från
talen till de från geometrien hämtade exemplen, så visar det sig
utan svårighet, att i linien ingår icke blott en punkt, utan en
oändlig mångfald af hvarandra uteslutande punkter, att vinkeln
(såsom ofvan nämndt) är ett förhållande mellan två hvarandra
uteslutande linier, att triangeln har icke blott en vinkel, utan
tre, hvilka ömsesidigt ligga utom hvarandra o. s. v. Intet af
de anförda exemplen bevisar alltså hvad det skulle bevisa,
nämligen att åtskilnad och mångfald är tänkbar utan allt
uteslutningsförhållande.
Vi hafva omnämnt talförhållandet och ledas därigenom
-till betraktande af den Boströms lära, enligt hvilken allt
koordinationsförhållande är uteslutet från det sannt varande, i det
*) Den filos, forskningen II, i. 470.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
