Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
lif i våra dagar. Och i våra barns tid kommer det att vara
än värre.
Några bland desse, den sociala vetenskapens män, hafva till
och med särskildt berört den del af frågan, som ofta varit
skaldernas och alltid varit skalden Henrik Ibsens: frågan om den heligaste
minoritetens, den enskilda menniskosjälens rätt till frihet och
egendomlig utveckling, såsom den enda genom hvilken individen kan
komma till sin fulla helsa *).
I En Folkefiende har Ibsen för individens räkning fordrat
mindre än i något föregående stycke:
att en laglydig och välvillig samfundets tjenare icke må kunna
lagligen hindras i att göra sina samtlige medborgare ett sådant
godt, som är rentaf påtagligt, obestridligt, och hvars uteblifvande
skulle komma att ligga som en skamfläck på dem alla.
Skådespelet visar: att detta kan ske — och under strängt
iakttagande af lagliga former.
Skalden är ej skyldig eller i stånd till att äfven angifva alla
botemedlen. Men det väsentligaste, och grunden för alla öfrigas
tillämplighet, angifver han: en fri och hjeltemodig själsrigtning hos
den enskilde. Skådespelets hufvudperson företer detta vilkor i dess
fulla mandom. Och framtidsplanen, hvarmed stycket slutar, är:
att bibringa en del af det uppväxande slägtet samma själsrigtning.
5.
Till sist några ord, som jag vid början af denna uppsats med
sådan tillförsigt påstod skulle vara öfverflödiga.
Man kan se företeelser på ett inskränkt sätt, sjelf åt de flesta
håll begränsad; man kan — om uttrycket tillåtes — se dem ur en
»vrå».
Så har vanligen den officiella kritiken skärskådat lifsföreteelserna
i Ibsens verk, nu senast äfven den nya insats i vår tids andliga
lif eller den nya slags åskådliggöres deraf, vi fått genom
doktor Stockmann och hans familj. Ett försök till att förklara
orsaken torde ej vara ur vägen.
Den socialpolitiska agitationskritiken**) lär väl lika litet som den
försigtiga, akademiska dekompositions-kritiken ***) hafva ställt sig
*) T. ex. J. St. Mill (Ön Liberty och andra arbeten); H. Spencer
(Männers and Fashiou, Education, The Data of Ethics — och i många
andra delar af evolutionssystemet). Och redan fore dem hafva Emerson
och Carlyle uttalat oförgätliga ord derom på nästan hvarje sida de skrifvit.
**) I Norge, men äfven i Danmark.
***) Förnämligast i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
