Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om nationalitet.
Ernest Renan: Hvad är en nation? Öfversättning. Helsingfors 1882.
G. W. Edlunds förlag. Pris: 5 penni — 50 öre.
Trenne idéer hafva sedan nyare tidens början, d. v. s. alt
sedan första uppkomsten af ett verkligt europeiskt statssystem,
hufvudsakligen varit bestämmande för den europeiska
politiken. Under större delen af i6:de och hälften af I7:de
århundradet var det deir religiösa frågan, motsatsen mellan
protestantismen och den katolska reaktionen, som gaf färg åt
staternas förhållande till hvarandra, som var den verkande
kraften i de rörelser som skakade verlden. Sådan var
nämligen den uppfattning, som den jesuitiska anden ingjutit i
Europas mäktigaste stater, att det för dem blef en hufvuduppgift
att öfver hela vår verldsdel med alla medel söka återupprätta
den allena saliggörande kyrkans välde; i följd häraf blef åter
försvaret för den nyvunna andliga friheten de protestantiska
ländernas angelägnaste omsorg, och inför denna trängande
nödvändighet förbleknade alla andra synpunkter ända
därhän, att t. ex. för norra Tysklands protestanter en förbindelse
med det protestantiska Sverige skulle varit en vida
naturligare sak än en statlig sammanlefnad med Sydtysklands
katoliker. Med den Westphaliska freden inträdde emellertid häruti
en förändring. Under det 30-åriga krigets lidanden och fasor
hade den religiösa frågan som rörelsekraft för politiken så att
säga arbetat ut sig. En bitter erfarenhet hade brutit den
jesuitiska andens omnipotens öfver de katolska folken, och dessa
lärde omsjder att finna sig i, att deras grannar i religiöst
hänseende gingo sina egna vägar. Men fastän religionen
sålunda förlorade sitt välde öfver politiken blef dock ej därför
Ny Sv. Tidskr. 4:e årg:s 4:e häft. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
