Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
OM NATIONALITET.
nationalitetsprincipen det bestämmande. Hvad som nu trädde
i förgrunden var det s. k. jämvigtssystemet eller sträfvandet
att hindra någon af verldsdelens stater att tillskansa sig en
för de öfriga farlig makt och utsträckning. I detta syfte
in-gingos förbund och fördelades länder, utan att man dervid mera
än förut tog hänsyn till befolkningarnas nationella
bestämdhet, tills slutligen det härigenom utbildade statssystemet, sedan
statskonsten i dess tjänst urartat till en samvetslös och
egen-nyttig kabinettspolitik, för hvilken folkens bästa och önskningar
betydde intet, beröfvadt alt ideelt berättigande, likt en murken
byggnad sammanstörtade för den franska revolutionens storm
-vindar. På dess spillror upprestes i stället det napoleonska
verldsväldet, själft blott ett mera storartadt uttryck för samma
orättfärdighetens och själfviskhetens ande som beherskat den
fallna konstbygnaden, och under dess, slutligen olidliga, tryck
var det som nationalitetsidéens hittills undanskjutna eller
undertryckta kraft omsider väcktes till fullt lif. Hvad den
religiösa frågan var för det i6:de och I7:de århundradet, hvad
jämn vigtsfrågan var för det i8:de, det har
nationalitetsprincipen blifvit för det I9:de, och öfverskådar man
omhvälfningarna i det europeiska statssystemet från och med den stora
befrielsekampen mot Napoleon, skall man snart finna, att de
nästan alla varit framkallade af sträfvandet efter nationell
enhet, af grundsatsen om hvarje folks rätt att utgöra en stat.
Genom dess kraft har den stolta kejsarstaten vid Donau varit
nära att sprängas sönder, och om än förstörelsen hejdades, visa
dock tid efter annan återkommande ryckningar i dess
särskilda delar att kraften ännu är verksam. I Italien och
Tyskland har åter samma kraft verkat i motsatt riktning — till
samlandet af stora lifskraftiga riken; färgad med en religiös
anstrykning, gör den Turkiet till ett ständigt orosfrö för den
europeiska statskonsten, och i dess namn har Tyskland
beröfvat Frankrike tvänne sköna provinser och kastar Italien
begärliga blickar efter Italia Irredenta. Men hvad innebär då
denna princip, som åstadkommer så mycken oro, hvad menas
med en nation r Spörsmålet kan synas onödigt, ty — torde man
fråga — skulle ej det, som så satt millioners passioner i rörelse
vara för alla klart? Men nu är det så, att de motiv, som drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
