Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33°-
literatur.
lång serie af utvecklingsstadier, af hvilka det lägsta utgör den
homogena protoplasman j och det organiska lifvets fysiska funktioner
visa en likartad gradation från de ofullkomligaste lifsyttringarne,
tills vi nå de fullkomliga former, under hvilka det menskliga
medvetandet yttrar sig. Enligt parallelhypotesen skulle nu motsvarande
grader och utvecklingsstadier förefinnas på det andliga området.
Medvetandet skulle då icke på ett visst utvecklingsstadium uppstå
liksom af intet, utan vara att betrakta såsom den högsta blomman
af ett genom mångfaldiga grader sig utvecklande andligt lif. »En
sådan hypotes må gälla för hväd den är. Det omedvetna är ett
gränsbegrepp inom vetenskapen; och när vi stå vid en sådan gräns,
kan det icke vara utan sin betydelse att på hypotesens väg söka
mäta de möjligheter, hvilka framgå såsom konseqvenser. af vårt
vetande» (sid. 99). Med belysande exempel visar förf., huru det
medvetna själslifvet omärkligt och genom mångfaldiga grader
förtonar i det omedvetna. Öfvergången från sömn till vakande
tillstånd och tvärtom, det ofta plötsliga och oförklarliga uppdykandet
i medvetandet af föreställningar, som man kunde hafva trott vara
för alltid försvunna derur, det omärkbara och dock mäktiga
inflytande, som känslolifvet utöfvar på såväl den enskildes som hela
slägtens handlande — allt detta är dunkla, gåtlika företeelser på
själslifvets område,1 men som genom denna teori sättas i naturligt
sammanhang med andra företeelser, öfver hvilka medvetandets ljus
faller klarare.
Själslifvets verksamhetsyttringar delar förf. i tre
hufvudgrupper: förnimmande, kännande och viljande, hvarvid han dock
anmärker, att ingendera af dessa yttringar fullständigt utesluter den
andra, utan att de alla, ehuru i olika förhållanden, ingå i hvarje
moment af själslifvet, och ju högre utveckladt detta är, desto mer
är i hvarje särskild verksamhet endera af dessa yttringar den
förherskande.
Hvad förnimmelserna beträffar, betonar förf. starkt deras
relativitet. »Hvarje särskild förnimmelses existens och beskaffenhet är
från dess födelsestund betingad af dess förhållande till andra
förnimmelser» (sid. 139). Redan i de mest elementära
kunskapsformer framträder alltså syntesen såsom medvetandets grundform.
Men är hvarje kunskapselement, för att kunna utgöra innehåll i
ett medvetande, genom erinring och jämförelse med nödvändighet
betingad af andra, föregående, huru är då en första varseblifning
möjlig? Denna fråga är, säger förf., en af de många olösliga gåtor,
till hvilka vi .komma, när vi vilja gå tillbaka till början. Vi
hänvisas här åter till det omedvetna själslifvets okända verld, till
psykiska processer, som föregå »under medvetandets tröskel».
Författarens analys af den teoretiska verksamheten och hans
redogörelse för dess utvecklingsstadier, iakttagelsen, den genom
frigörelse från sinnesförnimmelsen småningom uppkomna fria före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
